Haynes museum. Museum resan till England 2003.

Min museum resa till England 2003
Haynes (The red Collection)
Text och bilder Björn Bellander 2003
Till huvudsidan English version

Uppdaterad
2011-11-14
©Copyright
Björn Bellander

Alvis 1934, Marendaz 1934, Healey 1975, Daimler Sp 1953, Turner 1951, Riley 1934, Alfa Romeo 1929, AC 1956, Morgan 1938, Allard 1947, Turner 1959, Alvis 1960, Haynes 1917, Stearns, Stanley 1921, Bristol 1953, Jensen 1962, Jaguar 1949, Triumph 1955, Bentley 1929, Daimler 1905, Jordan 1928, Auburn 1936, Healey 1950, Cadillac 1930, Duesenberg 1932, Connaught 1952, Delahaye 1936, Kougar 1990, Lotus 1996, Lagonda, Lanchester, Rover, Horstman.

Sid 1

Official website

Länkar

Alvis

Om Alvis

Alvis Owner's Club

Alvis story

Marendaz 13/70

Marandez bild

Om Marendaz

Mer om Marendaz

Anzani

Jensen Healey

Jensen Story

Jensen bild

Daimler SP 250

Daimler SP

Daimler bild

Daimler video

1934 Alvis Speed 20/25.
Speed 20 var den första modellen i en lång rad med denna klassiska design. Modelltypen kallades för tourer. Den har en 2.5 liters motor med en hel synkroniserad växellåda.
Det var Alvis som utvecklade denna växellådas synkroniserade system för att förenkla växling. Finessen var att få kugghjulen att rotera lika fort så att de kunde glida in i varandra, det blev en mekanisk automatisk mekanismen.
Det revolutionerade körningen och ännu idag använder bilar samma system. Alvis fabriken tillverkar ej längre bilar men gör istället militära fordon. Företaget är också ägare av Hägglunds i Örnsköldsvik mfl i Sverige. Detta är en del under BAE system.

Jensen Healey 1975.
Jensen var två bröder som i början byggde om Austin Seven bilar till sportigare utförande. Man bildade firman Jensen Motors som fick i uppdrag att göra dessa bilar av Standard Motors komponenter. 1970 bad Kjell Qvale Jensen att designa en sportbil som skulle byggas av British Leyland komponenter och när Qvale tog över Jensen fabriken 1970, föddes Jensen Healey.
Från början byggdes den för att ta Vauxhall Viva GT motor och drivning, men avslutades med att förses med en mycket mer potent motor genom 16 ventilers 2 liters Lotus, som baserades på en Vauxhall och trimmades till 140 hp.
Bilen hade en tilltalande utvändig design men under karossen hade designen en mängd brister som hålrum där fuktig lera kunde lagrades vilket orsakade att bilen rostade sönder. Resultatet blev att en fin Jensen är svår att hitta idag.

1934 Marendaz 13/70 special.
Historien om bilar är full av intressanta personer och Kapten Donald Marendaz var inget undantag. Han tillverkade sina bilar med utomordentlig kvalitet och hög utrustningsnivå. I början delade han lokaler med återförsäljaren av Bugatti och cab tillverkaren i London. Marendaz bilar erövrade flera rekord på Brooklands, Monthlery och Shelsley Walsh och priset finns i museets prissamling.
Hans företag lades ned 1936 och efter WWII flyttade han till Syd Afrika. Där blev han multimillionär på att tillverka diesel motorer. Kom tillbaka till England 1971 och dog vid 91 års ålder 1988.

Daimler SP 250 Dart 1953.
Daimler Dart representerar början på avsteg från den traditionella Daimler designen, med dess utsvävande glasfiber kaross, monterad på ett Triumph TR3 chassis och försedd med Edward Turners nya V8 2.5 liters motor.
London polisen behövde en kraftigare bil för att kunna ta hand om de terroriserande ungdomarna i Mile End av London på 50 och 60-talet. Därför blev Daimler Dart en av de första sportbilarna som polis bil. Den levde upp till de krav man behövde för att köra ikapp den tidens motorcyklar.
Dess karriär som polisbil blev kort då polisledningen insåg att även poliser är mänskliga och hade "roligt" dom också.

Sid 2

Länkar

Turner Sport cars

Turner cars

Riley

Riley Nine

Alfa Romeo

Alfa Romeo Tourismo

Alfa Romeo SS

AC Bristol

AC Sport Cars

Turner Sports 1951.
Denna bil är en av de mest sällsynta av Jack Turners sport bilar och beställdes speciellt av Ken Rose, son till Hugh Rose, som var Lee Francis designer, Ken skulle tävla i klubbtävlingar på tidigt 50-tal.
Ken önskade sig en kopia av den berömda Ferrari 160 Barchetta som fortfarande var mycket populär men mycket dyr på den tiden. Naturligtvis hade man installerat Lea Francis motor. Med denna tävlades under hela 50-talet med olika förare bakom ratten. Efter att ha byggt ca 800 bilar drog sig Turner tillbaka 1965.

Alfa Romeo Gran Tourismo 17/75 1929.
I den sanna känslan för ord så är det här en Grand Tourer. Utvecklad från tävlingsframgångar under det tidiga 20-talet. När Vittorio Jano tog över rollen som designer 1926 dök de single och dubbla överliggande kamaxlarna upp.
Denna bil som kan gör 160 km/tim är en av favoriterna som Haynes museum tar ut på sina berömda turer. En riktigt krävande bil för föraren bl. a. att få i växlarna i lådan med de raka kuggen, ingen synkronisering och utrustad med en typisk racing koppling som verkar mera som en el kontakt.
Endast 1130 exemplar tillverkades av denna modell mellan 1929 till 1933.

Riley Brooklands Special 1934.
Från början var Riley en familj som i slutet av 1800-talet byggde bl. a. cyklar, 1905 kom deras första 4-hjuliga bil. Ca 1930 kom företaget i händerna på Lord Nuffield och såldes internt till hans företag Morris.
Byggd 1948 av Performance Cars med förebild till Brooklands Riley har den en modifierad version av det berömda hemisfäriska topplocket, mer känt som Riley Nine.
Dess 4 cylindrar, ohv i 45 °, dubbla kamaxlar med korta högt monterade stötstänger var den perfekt till backtävlingar. Något hopp att den kunde användas som gatbil kan glömmas bort då kopplingen fungerar lika snabbt som en elektrisk kontakt. Det är antingen till eller ifrån.

AC Ace Bristol 1956.
Tillverkad av den berömda bil designern John Tojeiro, är denna typiskt tvåsitsiga brittiska sportbil med aluminium kaross lagd på en fackverksram med separat hjulupphängning runt om. Med den tävlade han ofta i klubbtävlingar. Bilen fick tilläggsnamnet Ace.
Under den tid den producerades fick den ett antal olika motorer vilket inkluderade 2.2 liters Bristol motor. AC fabriken är en av de absolut äldsta Brittiska bilfabrikerna, som startade att bygga bilar redan 1908.
De har funnits på samma område i Thames Dirton Surrey sedan 1911. AC blev basen för den mer berömda AC Cobra.

Sid 3

Länkar

Morgan Car

Morgan Unique

Allard

Nya Allard

Allard site

Allard register

Allard owner's club

Turner cars

Old Turner

Alvis

Alvis story

Alvis TD21

Morgan Supersport 1938.
Morgan är idag den sista biltillverkaren av den genuina Brittiska skolan som byggt sportbilar sedan 1910.
Fram till 1935 hade Supersport en utmärkande bakre design liknande en skalbagge. Efter detta datum blev bakre delen mer liknande en tunna som även bar ett reservhjul.
Morgan representerade den billiga delen av bilmarknaden med ett nyckelpris av bara 135£.
Idag är denna bil värd 17500£.
Turner 950 Sport 1959.
Turner var en av de mindre kit car sålda bilar som hade en begränsad tillverkning under 50-talet. För många representerade den ett billigt sätt att bli sport bils ägare. Den byggdes på Austin A30 delar som inkluderade även A seriens motor.
Bilen annonserades ut genom att använda en ung kvinnlig modell som senare blev internationell radio och TV stjärna - Petula Clark. Hon fick en bil med registreringsnummer PET 1.

1947 Allard K1 Two Seater Sports.
Detta är den enda överlevande rally Allard V8 i ett icke renoverat utförande.
Det var den tredje bilen i det röd-vit-blå teamet av bilar som startade i 1947 års Alpine Rally. Den kom på femte plats i händerna på Leonard Potter, med en kraftfull V8 sidventilsmotor under huven.
För sin tid var denna bil en riktigt tuff sport bil.
Läs om Allard K2 som kördes på Karlskoga veteran tävling 1966.

Alvis TD 21 Serie 1 H.H.C 1960.
När TD 21 introducerades var den en utveckling av Schweizaren Grabers designade TC108G, vilken i sin tur härstammade från "Grey Lady". I början hade modellerna karosseri från både Graber och Willowbrook, alla TD 21 hade Park Ward karosseri och BMC växellådor istället för Alvis lådor som man använde i början. Denna bil är en av de 75 Dropheads kupéer som byggdes, medan totalt 784 bilar av saloonmodell kom ut på marknaden.
Baspriset 1960 på en Drophead Coupé 1960 var 3110£, vilket på den tiden var en dyr bil.

Sid 4

Länkar

Ellwood Haynes

Haynes Apperson

Haynes Automobile Company

Charles DuryeaHaynes

Haynes bild 1

Haynes bild 2

Haynes International

Haynes museum

Stearns Knight

Stearns story

Olika modeller

Stanley steam bil

Stanley Museum

Tekniska foton

Andra tillverkare

Stanley bilar

Video

SAAB projekt
Ranotor

Bristol 401

Bristol 401-403

Bristol owners Club

Haynes Light 12 1917.
Ellwood Haynes var en Amerikansk uppfinnare och kemist. Början till hans förmögenhet var uppfinningen av materialet stellite och framtagningen av ett rostfritt stål. Han var dessutom intresserad att bygga ett fordon då han på grund av sitt arbete reste mycket på ett gasfällt i Indiana. På det sättet blev han den förste som tog fram en fungerande bil. Dock fanns också Duryea bröderna som gör honom den sak stridig. Han startade en bilföretag i Kokomo Indiana, som producerade bilar på 10 och 20-talet. Då gjordes denna V12 bil 1917. Efter flera försäljningar hamnade hans bolag Haynes Stellite Works i Union Carbides händer. Det var det bolaget som i Indien släppte ut gift i luften som dödade mellan 8000-12000 indier. Numera heter det Haynes International och tillverkar metallegeringar.
Bilen ovan hittades i djungeln på Java helt övervuxen på en gammal marknadsplats.
Du kan följa Ellwood Haynes liv över de länkar jag angett.

Stanley Steamer Car 1921.
Ångbilarna var ett gångbart alternativ ända tills dess att självstarten blev ett naturligt tillbehör på bensinmotorn. Det populäraste märket blev Stanley Cars. De var tvillingbröder som intresserade sig för fotografering. Men man blev påverkad av tidens krav och sålde sin verksamhet till Eastmann Kodak. Den bil man tillverkade var i början inte alls den mest sålda men tillverkningen överlevde från 1896 till 1924 då man sålde sin verksamhet. Senare försvann ångbilstillverkningen i ekonomiska nedgångar och konkurrens från de betydligt billigare bilarna med bensinmotorer. Det senaste försöket med ånga var under oljekrisen 1973 då SAAB utvecklade en ångdel stor som ett batteri med en effekt av 160 hk. Bland länkarna är videodelen informativ, men börjar med en kortare reklamdel.

Stearns Knight Model S.
Stearn var en ingenjör hos Ford men började att arbeta hos Willys. Man hade då på 10-talet en slidmotor på 4 cylindrar. Med den började han arbeta och bildade snart sitt eget företag. Stearns. Med Stearns Knight bilen klarade man sig ganska bra. Nu kom WWI i vägen och Amerika som skulle ta fram den första massproducerade V12 flygmotor med grundkonstruktion hos Packard Motors. Tillverkningen lades bl. a. hos Stearns som hade vana vid små toleranser pga slidmotorn. Efter kriget fortsatte man med olika modeller och motorer som 4, 6 och 8 cylinders slidmotorer. Stearn som pga sjukdom fick träda tillbaka gjorde att och dess nya vd inte klarade av sköta marknaden. Stearn gick bakvägen och när börskraschen kom lades företaget ned. Världen hade nu tappat ännu en mycket fin lyxbil liksom en motortyp som inte kom igen förrän Bristol och Junkers byggde sina motorer av slidtyp under WWII.

Bristol 403 Saloon 1953.
Bristol Aeroplane Co började att tillverka bilar för att ersätta det med den militära produktionen. Man var djup påverkade av BMW 328. 1953 kom modellen som visas. Det var en utvecklad modell av 401:an. Motorn var baserade på BMW's 6 cylinders motor med al topp och gav 100 hp. Bilarna var förhållandevis dyra och få såldes så idag finns inte många kvar. Bilens fina drag är resultatet av Italiensk design som fått en av den tidens bästa motorer, den tyska BMW 328 2 liters motorn. Denna användes av många märken som AC, Frazer-Nash och Cooper. Produktionen upphörde 1955.

Sid 5

Länkar

Jensen C-V8

Jensen Historia

Jensen Club

Jensen owners klubb

Triumph Spitfire

Jaguar MkV

Jaguar Mk IV

Jaguar 3.5 liter

Jaguar historia

Bentley

Bentley 4,5 liters

Bentley Video

Jensen CV8 Mk1 1962
Jensens bilar hade ju tidigare varit försedda med bl. a. Bristol/BMW motorer. Nu slog man på stort och 1962 kom en ny bil med Chrysler V8 på över 5,9 liter och 330 hk. Dock fortfarande med plastkaross. Den var en utveckling av modellserien 541. 500 bilar av modellen C-V8 byggdes och de sista MkIII kom 1966. En MkII som ej såldes i USA skickades till Italien för att få ny design på karossen då man byggde den första "plåtbilen" Interceptor.

Jaguar 3.5 liters Saloon 1949
Jaguar kom till 1922 under namnet Swallow Sidecar och namnet SS Cars 1934 och ordet Jaguar användes första gången 1935. 1945 fick hela företaget namnet Jaguar. 1960 köpte man Daimler från BSA och överfördes sedan i BMC, vilket resulterade i British Motor Holding BMH 1966. 1968 slogs BMH ihop med Leyland och BMLC och slutligen under ekonomiska svårigheter blev allt BL, British Leyland 1975. Nu skulle man tänka sig att organisationen skulle klara sig men redan 1984 var det dags igen under Tachter's privatiseringsperiod, skulle Jaguar säljas till Ford 1999 tillsammans med en rad märken. 2007 började några märken säljas ut igen från Ford som Aston Martin och 2010 Volvo.

Triumph Spitfire ram 1955
Av Spitfires alla årgångar byggdes totalt 249022 bilar. Största produktionen fick modellen med 1500 cc motor. Mest kritik fick den för arvet av bakaxel från Herald modellen.

Bentley 4.5 liters Drophead Coupe 1929
Bentley råkade inte ut för samma omständigheter som Jaguar. Den sista modellen som byggdes innan Rolls Royce tog över var Bentley Speed Six. Man gjorde dock sitt namn känt genom främst Blower Bentley. Denna modell vann Le Mans flera gånger genom gänget som blev känt under namnet Bentley Boys. Under Rolls Royce tiden tappade naturligtvis Bentley sin image och blev en andrahands bil till Rolls. Ett billigare alternativ även om den nästan var en Rolls. I slutet av 1990 var ju den Engelska bilindustrin under all kritik och Bentley namnet såldes till Volkswagen liksom man lyckades köpa loss namnet Bugatti av släktingarna. Detta var ju bra för idag 2009 finns båda märkena på lyxbilsmarknaden.

Sid 6

Länkar

Daimler

Daimler Royal Car

Jordan Motor Cars

Jordan Add

1936 Auburn 8SC

Auburn

Cord

Erret Lobban

Deusenberg

1946-1950 Healey

Healey Silverstone

Story of Healey E69

Daimler Detachable Top Limousine 1905
Daimler var ju från början ett tyskt märke. Det kom till England genom att en Frederick Simms träffade Gottleib Daimler i Tyskland 1890. Då kom de överens om att Simms skulle importera en motor. Daimlers speciella utförande av kylarens överdel blev dess igenkänningsmärke i alla kommande år. Hela taket eller övre bakre fjärdedelen på denna modell kunde tas bort med hjälp av en vinsch. Motorn såldes också till Rover som då ägde patenten. Bilen drevs på bakhjulen av kedjor och dessa måste demonteras varannan dag för att kokas i en blandning av talg och grafit, ett smutsigt återkommande smörjning som var mycket omständigt.
Från 1905 till 1953 var Daimler det bilmärke som den Engelska kungliga familjen hade i sitt garage. Det svenska kungliga garaget innehåller 2 st Daimler. En med dubbelt baksäte för att kunna härbärgera drottningens festklänning.

Auburn 852 Supercharged Boat Tail Speedster 1936
I slutet av Auburns livstid togs Gordon Beuhrig in som konsult för att skapa något som skulle rädda företaget. Det var då "the Boat Tail Speedster" kom till. Det hjälpte ju inte förstås, men modellen blev vida berömd och är så än idag då många replika byggen finns till salu. I Las Vegas kan en replika hyras. Auburn försökte leva upp till sin berömmelse med en V12 eller rak sid-8 från Lycoming med kompressor, som då gav 150 hk. Dock köpte ingen den då den var för billig och man trodde att det var något lurt. Företaget hade en lång omtumlande verksamhet i 40 år. Bilen såldes med en garanti att den kunde köras i 100 mph. Detta indikerades med en liten platta på instrumentbräden. Från starten 1904 av de två bröderna Eckhart upphörde tillverkning 1937 under skaparen av Deusenberg och Cord, Lolland Cords ägande.

Jordan Playboy Roadster 1928
Man känner väldigt lite till om tillverkningen av Jordan bilar. Ned Jordan var en skicklig säljare som kunde fånga köparens intresse bara med annonsens utformning. Bilarna fick också extra namn på samma sätt som bilar från Detroit på 50-talet. Som exempel TomBoy, Friendly, Playboy och Sport Marine. Dessutom erbjöds inte mindre än 10 olika färger och olika inredningar till detta. Dessa färger tog lång tid att torka. Jämför med Ford som målade i en svart färg, Japan Black, som torkade på några timmar. Man hade endast en sammansättningslinje då alla komponenter köptes utifrån. Motorn var en 8 cylinders Continental. Bolaget klarade börskraschen men tvingades till nedläggning av bankerna 1931. Ned Jordan dog 1958. Man vet inte säkert hur många bilar som tillverkades men troligen minst 30000.

Healey Silverstone 1950
Donald Healey började sitt motorliv som rallyförare på 20-talet. Som sådan hade han synbara framgångar. Detta gjorde att han fick köra åt flera olika märken på den tiden som ville synas. På detta sätt fick han en grundutbildning om tävlingsbilar. På 30 talet blev han chefsingenjör hos Triumph. Han hjälpte Riley och Invicta att skaffa sig ett känt namn. Dessa kontakter skulle visa sig i hans senare bilbyggande. Efter kriget 1946 hade han ingående kunskaper hur en sport/tävlingsbil skulle utformas. Han öppnade en egen firma i Warwick och det var här alla hans bilar tillverkades. Några pengar till komplicerade verktyg hade han inte utan bilarna byggdes av delar från andra lämpliga bilar på marknaden. En sådan var Riley. Han utformade dock sin egen fram och bakvagn där han tog mycken inspiration från ERA och AUDI/Mercedes tävlingsbilar. Motorn blev en Riley som gav 100 hk. Karossen fick en närliggande karosserifirma göra efter hans idéer. Det tillverkades 4 prototyper och 105 bilar kom ut på marknaden under tiden 1949 till 1950.

Sid 7

Länkar

Cadillac V16

Cadillac V16 engine

Cadillac 452V16

Cadillac V16 1930

Duesenberg

Last Duesenberg

Duesenberg story 1

Duesenberg story 2

Jay Leno Video

How Duesenberg Works

It is a Doosey

Duesenberg Timeline

Fredrick F Duesenberg

Duesenberg brothers

Fredrick S Duesenberg

Duesenberg Heritage

Torsten Krüger

Cadillac 452A 1930
Att försöka gräva info om Cadillac är att först bestämma sig för i vad man skall gräva. Allmänt om dess historia, allmän utveckling, olika karosserier eller motorer. Efter mycket letande blev det motorer då de flesta webbsidor talar om motorns utveckling och framför allt om V16.
Liksom det var 1970 då man beslöt att ta fram 500cc (8.2 liters) motorn bara för att Lincoln hade kommit med en 7.7 liters, förstår man att Cadillac skulle var värst. Då på 30-talet berodde det på att Marmon och Peerless hade V16 på gång. Man satt alltså igång att konstruera. 2 st raka 8:or sattes ihop med gemensam vevaxel och en kamaxel i mitten samt stötstänger till de stående ventilerna. Man hade samtidigt tagit fram hydrauliska lyftare för att få mjuk gång. Dock är det inte så att det är bäst för motorns balans, som reklamen sa var 16 cylindrar. Vekligheten för en väl utbalanserad motor är 12 eller 18 cylindrar i V förstås. Man hade förstås problem med beräkningen av detta på den tiden.
Det gick förvånansvärt bra att sälja bilen när den kom 1930. De första 7 månaderna såldes över 2000 bilar. Alla dessa erbjöds med karosseri enligt önskan. Dessa byggdes av Fisher och Fleetwood. 2 karosserifirmor som man köpt in bara för att ha allt innanför egna dörrar. Tomma chassin erbjöds också men såldes mycket lite. Samtidigt hade man börjat sälja nästan samma karosser med V12 motor och ett fåtal med raka 8:or, den blev så småningom en V8 som L-Head. Dvs sidventil med avgasventil på ovansidan så att avgaserna kom i V:et ovanför den centralt liggande kamaxel.
V16 bilen var en ren förlustaffär så man försökte göra V16 motorn billigare genom att gör om den till en L-Head sidventil och i 135° istället för som tidigare 45°. Detta var 1936 och senare. Motorn blev ju mycket bredare på detta sätt. Dock hade ju karosserierna omformats så att det blev inga problem med utrymme. Den sista V16 kom 1940. Den levererades till en köpare i Tyskland 1940. Amerika var ju inte med i kriget än. Det tog 10 år att sälja ca 4000 bilar. Denna bil från 1930 är en av de mest efterfrågade av alla lyxbilar som finnas på marknaden. I Sverige finns en V16 på museet i Sparreholm. Den beställdes av Torsten Krüger men bilen blev stående. OBS blanda inte ihop Torsten med Ivar (tändstickskungen). Köptes senare av bokförläggare Pettersson i Malmö och sedan av Helge Karinen, även ägare av Sparreholm. Den bilen är ej renoverad men ser ut som ny. Karinen har även Kung Gustaf V Cadillac. Känd från Kungens kurva. Ytterligare en dock med V12 finns på museet i Arvika, som dessutom har en V16 Marmon. Ytterligare två st en blå och en röd 452B 1931 och 1932 ägda av Anders Läck, finns i Sverige. Den röda är förresten iordninggjord av de internationellt skickliga renoverarna i Vikarbyn.

Duesenberg 1932
Ingen skall tro att Cadillac 452 i bilentusiasternas tycke är den bil som ligger allra främst i som den mest imponerande bilen. Visserligen är Duesenberg bara en rak 8, men den har dubbla överliggande kamaxlar vars nockar verkar direkt på ventilen och 4 ventiler per cylinder. Dessutom har den ett materialval som överstiger Cadillacs. Men ändå, vilken skall man välja. En Duesenberg känns igen på de lätt rundade ventilation öppningarna, det är ju snyggt. Var och en kan med sitt eget tyckande bestämma. Det första intrycket är det som gäller bara allt annat inte förstör det. Cadillac gick över till L-Head, inte bra, bara för att det skulle bli billigare.
Bröderna Duesenberg, August (Augi) 1879 - 1955, Fred 1876 (1878?) - 1932, var båda födda i Tyskland. Augi fick en son Fritz, 1908 - 1976. Det fanns också en äldre bror Henry, 1853 - 1940. När fadern dog flyttade man till Amerika. Fred dog i en bilolycka när han körde in i en bergvägg. Det råder stor förvirring om årtalen på nätet, men dessa skall nog stämma då jag avläst dem på deras gravstenar.
Bröderna bosatte sig i Rockford Iowa i närheten av Mason City. Fred arbetade som säljare till ett daghem och även av utsäde till jordbrukarna. Till det behövdes en cykel. Man öppnade sedan en cykelaffär/verkstad och byggde samtidigt en motor som monterades på cykeln. Nu gick det lättare att sälja och deras framtid var utstakad mot målet att bygga bilar. En ny motor togs fram och man ägnade sig åt biltävlingar. Inte mindre än på Indianapolis 500. De vann inte med sin pilformade bil, men utvecklade motorn igen. Rickenbacker anställdes som förare och man tävlade mot Peugeot, Mercer, Stutz, Mercedes och Isotta Fraschini m.fl. Så småningom vann Duesenberg tre race och deras största motståndare Miller vann 4 race. Nu kom det in pengar då man fick sälja en motor till marinen. De kom i kontakt med Miller och Charles King i samband med provning av Bugattis motor King Bugatti. Ingen av dessa män var några affärsmän och snart var pengarna slut på grund av deras racingtävlande och ett försök att producera en personbil.
L. Cord köpte deras företag och nu blev det ordning på affärerna. Auburn - Cord - Duesenberg bildades. Racingtävlandet upphörde och ett arbete på att ta fram den bästa bilen som byggts startade under Cords ledning. Fred startade med att konstruera sin motor. Det blev en rak 8 med dubbla överliggande kamaxlar och 4 ventiler per cylinder och upp till 400 hk med kompressor som monterades i modell SSJ. Bilen vägde upp till 3 ton. Nu kom den ekonomiska kraschen samtidigt som bilen började säljas. Man stod med 480 bilar, utan kaross alla tillverkade 1929. Dessa såldes senare fram till 1937 som olika årsmodeller. Bolaget hade inte som GM och Ford stora ekonomiska reserver kraschade 1937. Fred kör ju ihjäl sig 1940 och Augi som levde till 1955 drog sig tillbaka och började åter med motortävlingar då han alltid syntes på Indianapolis 500. På museum i Europa känner jag bara till 2 Duesenberg och det är på Sinsheim museet i Tyskland och Haynes i England.

Note. Om Duesenberg bilar i Sverige så blev 2 st importerade till Sverige 1930. En av Torsten Krüger (inte Ivar Krüger) och den andra av Bokförläggare Erik Åkerlund.. Krügers bil köptes efter några ägare av Martin Strömberg i Hedemora för 1730:- av Philipsson i Stockholm, dvs 1500 + 230 i bilskatt., Den bilen har han beskrivit i sin bok Bilar och Brudar. Han använde den flitigt och åkte flera gånger i Europa 38 och 39. Efter en olycka samtidigt som motorn började dra olja lämnade man in den till skrot i Falun?. Åkerlunds bil skrotades i Stockholm av Bil & Metallprodukter. Motorn köptes som reserv av Strömberg.