Info Lappyttan 1. Ref. 1 |
Info Lappyttan 2. Ref. 1 |
Sveriges första inhemskt byggda ånglok har samband med
byggandet av järnvägen mellan Nora - Ervalla och
Norbergsbanan för att frakta malm. Loket färdigställdes
redan 1853 medan järnvägen var klar först 1863. Loket
levererades först till banan Norberg Ängelsberg och med sin
hjulbred 863 blev det ett arbetslok för byggandet. |
Ett Beyer Peacock lok tillverkat i England på besök vid KNJ1
banan. Loket har en påmålad KNJ identifiering. Ett sådant lok finns på Järnvägsmuseet i Gävle.
Det loket har en förarhytt som är mindre ombonad. Se nästa
bild |
Peacock loket på Järmvägsmuseet i Gävle. OBS den enklare
förarhytten och hjulkonfigureringen. Första modellen som kom
till Sverige fick namnet Prins August. De dubbla drivna
hjulen var bättre än föregående modell som endast hade en
drivaxel, som ofta tappade greppet. |
Här en bild av stationen fotograferad 2017 |
Detalj av den gamla stationsbyggnaden som flyttats till området
Lapphyttan. |
Info om stationsbyggnaden från Kärrgruvan.. |
Kärrgruvans stationsområde.
|
Kärrgruvans stationshus från 1906.
|
Norbergs stationshus. Finns delvis kvar men i ombyggt skick. |
En KNJ godsvagn som står uppställd på Lapphyttan. |
Godsvagnen tillverkades på Ekenberghs verkstad i Södertälje
efter det att Wallenberg 1871 köpte anläggningen och
överförde delar av tillverkningen till
Atlas verkstäder i Stockholm. |
Det av rost svårt angripna fjäderpaketet. Ref. 1 |
Nivåritning över Krylbo Norbergs järnvägssträckning. |
Rälsprofil som användes på den första smalpåriga banbygget.
Nedan en utsliten rälsdel. på vilken KNJ vagnen står.
|
Aktiebrev i Krylbo Norbergs Järnväg AB. |
Ritning på Kärrgruvans Locomotivstall. Ref. 1
Kärrgrufvans banområde. Ref. 1 |
Kallmora hållplats. Ref. 1 |
Stripåsens hållplats. Ref. 1
Andersbennings station. Ref. 1
|
Länkar som jag använt
för att skriva nedanstående.
Norbergs Gruvjarnvag, Om Forstlingen 1,
Fagersta C,
Om Forstlingen 2,
Fredrik Sundler,
Harald Asplund,
Hogfors Hyttruin,
Mer om Forstlingen 2,
Snyten station,
JVG Forum KNJ,
Norbergs jvg,
Krylbo station,
Karrgruvan miljo,
ENJ jvg,
Norberg arkiv,
JVG Forum Krylbo Norberg,
KNJ 2,
Forstlingen 1853,
Google Map Krylbo,
Västanfors station, Munktells bok om Munktells museum
Eskilstuna.
Forstlingen på Ekeby marknad 2008.
|
Om järnvägens byggande i Norberg.
Man
kan dela upp byggandet av järnvägen från Norberg till
Ängelsberg i flera delar. När beslutet kom att bygga en
järnvägs mellan Kärrgruvan och Ängelsbergs
lastningsstation. Den ändstationen planerades vid badplatsen
i Ängelsberg på andra sidan viken mittemot dagens
järnvägsstation.
Jag har varit där på udden och letat efter lämningar men
inte funnit något som antyder platsen där malmen fördes över
till pråmar. Platsen kallas för Framnäs.
Dragningen
av järnvägen med
utgångspunkt Kärrgruvan blev under tiden Högfors - Snyten
- Ängelsberg.
Det var
Norberg Järnvägs AB som ekonomiskt låg bakom. För jobbet
anlitade man en entreprenör Fredrik Sundler som gjort sig
känd för att kunna genomföra ett sådant projekt. I hans
planering låg att ta fram ett lok, som skulle användes som
arbetslok vid bygget. Han beställde ett sådant från
Munktells i Eskilstuna 1848. Det var det första av de 31 lok
som byggdes av Munktell.
Theodor Munktell var ledaren
för konstruktionen medan Harald Asplund var konstruktören.
Detta lok fick namnet Förstlingen i senare tid. Loket
beställdes för smalspår (891 mm) och levererades
1853. Det tog två månader att transportera det till
Norberg.
Beställaren Norbergs Järnvägs AB, som bestod
av ett antal ledande personer i Norberg kunde dock inte
ställa tillräckligt stort arbetskapital till Sundlers
förfogande för bygget av banan. Första delsträckan blev
Kärrgruvan - Trättsbo. Under denna tid uppkom diskussioner
om hur man skulle förbilliga byggkostnaden. Två förenklingar
genomfördes. Den första var att köpa en billigare räls, som
beställdes från England. Den andra som blev katastrofal var
att slipers slulle läggas i rälsens längdriktning. Detta
gjorde att spårvidden för loket ej låg fast.
Fredrik
Sundler som kom från Vårgårda åtog sig flera uppdrag under
1850-talet. Detta gjorde naturligtvis att andra fick sköta
bygget i Norberg. Detta gjorde han säkert för den dåliga finansieringen. Jag har
endast hittat ett namn som skulle ha varit inblandat och det
är hemmansägare Henrik Dahlin i Norberg. Vad han gjorde är
dock okänt. Allt detta tillsamman gjorde att bolaget gick i
konkurs och Sundler försvann hem till Vårgårda. Han tog
istället uppdrag vid Nora - Ervalla Jvg.
Då
Munktells inte fick betalt för sitt lok tog man det tillbaka
och det såldes istället till bygget Nora Ervalla järnväg.
För detta ändamål byggdes loket om till normalspår 1435 mm och
levererades 1855. 1856 levererade man Frykstadsloket till
Frykstad i Värmland. Detta lok finns bevarat på
Järnvägsmuseum.
Efter konkursen verkar det som om det
blev ordning på Norbergs Nya Järnvägs AB och bygget kom igång
ordentligt. 1856 byggdes banan färdig med nya spårvidden
1188 och ett nytt lok levererades. Det var ett lok av
Fryckstads modell. 1876 togs
beslut att konvertera banan till 1435. Den anslöt också till
SWB:s linje från Västerås.
En liten
utredning om järnvägarna Kärrgruvan - Snyten - Ängelsberg -
Krylbo - Tillberga - Surahammar - Kolbäck.
Kärrguvan - Norberg - Ängelsberg byggdes i två etapper, med
början 1852. Första etappen var ett testbygge till Trättsbo
med spårvidd på 891 mm. På grund av gruvbolagets dåliga
finansiering gjordes ett antal felaktiga beslut. Ett var hur
slipers användes för att bära den billigare räls man
beställt. Sliperna lades längs rälsen. Förstlingen fick
arbeta knappt ett år. |
Detta gjorde att
Norbergs
järnväg gjorde konkurs 1853. Munktells tog tillbaka
Förstlingen och sålde den istället till Nora Ervalla järnväg
efter ombyggnad till 1453 mm. I Norberg startade man om med
Norbergs Nya Jvg.
Norbergs Nya Järnväg
ändrade till ny spårvidd 1188 med ny koncession och byggde om
första sträckan till Trättsbo och fortsatte med byggandet
till Ängelsberg, där järnvägen slutade vid malmhamnen på
Framnäs.
Två nya stationer förbereddes på vägen.
Snyten och Högfors innan den kom fram till Ängelsberg. Denna
sträckning var klar 1856. Två lok kom till denna
bansträckning. En modell Frykstadslok tillverkat av Munktell som
fick namnet Norberg, samt en annan lokmodell dock med dubbla
drivaxlar som fick namnet Åmänningen. Denna bandel behölls
till 1876 då den stängdes och byggdes om till spårvidd 1453
med delvis ny sträckning.
Från Kärrgruvan användes
ett
sidospår under sent 1990-tal upp till ett stenbrott för makadam tillverkning, som
användes under transport av makadam. Denna
stenfyllning anvädes till banvallar. Om man följer
sidospåret är det imponerande att ett tågsätt kunde ta sig
upp för den stora lutningen. Visserligen utan last. Här finns också ett
mindre flygfällt.
 Behovet av en
anslutning till
Klackbergsgruvan och Spännarhyttan uppstod som bibanor
mellan 1907 - 1919.
När stambanan under Nils Ericsson
ledning drogs söder om Mälaren upstod fler behov av
järnvägsförbindelser norr om Mälaren. En var järnväg
Kärrgruvan till Krylbo. Denna järnväg planerades att gå över
Snyten där
 riktning
ändrades till norrut mot Stripåsen - Kallbäck -
Anders-Benning och Krylbo. Den öppnades 1874. Här anslöt man
till stambanan från Stockholm. KNJ köpte ej några egna lok förrän 1890-91. Vid dessa årtal köpte man två
lok Bjurfors (KNJ2)och Casimir Petr (KNJ1). Fram till dess lät man troligen
SWB hyra in sig och sköta
driften av järnvägen. 1958 kördes sista officiella tåget i KNJ:s namn.
Station Snyten blev en viktig sambandsstation. Här kunde
tåg växlas mot Karbenning och Krylbo eller mot Fagersta. En
förbindelse från Ängelsberg direkt mot Västanfors byggdes
också senare. Den kallar jag för södra anslutningen Ängelsberg
Västanfors. Fagersta station var ej färdig förrän 1910,
medan Västanfors var klar 1900. Snyten tog också anslutning från Norberg. Den
användes av KNJ. Att överhuvudtaget KNJ kom till stånd måste
ha berott på att Norbergs Nya Jvg hade spårvidden 1188 och
fick inte 1435 förrän 1876. KNJ startade 1874. Därför fick
KNJ en annan sträckning från Kärrgrufvan. Norra stambanan
som anslöt i Krylbo hade ju 1435 från början.
Nu
väntade man bara på anslutning söderut mot Ramnäs. Denna del
byggdes 1876 med spårvidd 1435 och anslöt vid Tillberga med
SWB, Stockholm Västerås Bergslagens järnväg. Nu fick också
Virsbo och Seglingsberg hållplatser. Kvar nu var en
anslutning från Ramnäs till Surahammar och Kolbäck där man
gick på linjen SWB mot Västerås och Köping. Denna del var
klar till Surahammer 1899.
Denna lilla utredning var
beräknad att bli ganska kort, men som alltid blir det inte vad
man tror.
|
| Nedan samlade bilder
från KNJ utställningen. |
Lokförare Per F. Lindqvist. Ref. 1
|
Lokförare Waldemar Landqvist. Ref. 1
|
Kärrgrufvans personal. Ref. 1 |
Trafikchefen vid KNJ. Ref. 1 |
Infart till Krylbo stationsområde. Ref. 1
|
Sexkopplat
tanklok i Krylbo. Ref. 1
Ved för att elda loket hämtas. Ref. 1 |
Lokstallet
i Krylbo. Studera rälsens dragning. Det ser inte ut att
fungera. Ref. 1 |
Personal
i Krylbo. Ref. 1
Banläggnig. Ref. 1 |
Personal
och lokstallet i Krylbo. Ref. 1
Lok i lokstallet Krylbo. Notera vedtraven. Ref. 1 |
Sexkopplat
tanklok på väg från Krylbo. Ref. 1
Banvaktare vid Kallmora hållplats. Ref. 1 |
Banvaktare
vid Stripåsens hållplats. Ref. 1 |
Vinterbild.
Ref. 1
Typisk malmvagn från Södertälje Verkstäder. Ref. 1 |
Dotter
Anna postar tåget. Ref. 1 |
Stationsfamiljen. Ref. 1
KNJ tanklok med frontliggande ångcylinder. Ref. 1 |
Transportvagn.
Ref. 1
Sexaxlat lok med frontliggande ångcylinder under loket. Ref.
1 |
Lokeldare.
Man skilde lokförare och eldare. Ref. 1 |
Kolfyllning i Krylbo. Ref. 1 |
KNJ
Personvagn. Ref. 1
Sexaxlat lok med ångcylinder under loket. Ref. 1 |
Sexaxlat
lok med frontliggande ångcylinder. Ref. 1
Demonterade vagnskorgar vid Kärrgrufvan. Ref. 1 |
Personvagnar
lagrade vid Kärrgrufvan. Ref. 1
Demonterade vagnskorgar vid Kärrgrufvan. Ref. 1 |
Tidens
förfall. Ref. 1 |
Tidens
förfall. Ref. 1 |
Tidens förfall. Ref. 1 |
Sista
tåget i Kallmora. Ref. 1 |
Sista
tåget i Kallmora. Ref. 1
|
|
