Mångsbodarna 1961. Ref 1
Mångsbodarna 1961. Ref 1

Militärtjänstgöring
Revingehed och Jönköping
1958 -61
Till huvudsida Länkar

Sid 1

web counter
web counter


Till huvudsida

English version

Revingehed 1958

Jönköping
1960-61

A6 Historia
 


Skapad 06-04-18
Uppdaterad
17-10-12

 

Björn på examensdagen. Ref 1Efter att ha klarat studentexamen, 1958, blev på den tiden alla pojkar inkallade att göra den obligatoriska militärtjänstgöringen. Jag valde dock att begära uppskov på grund av studier vid dåvarande Stockholms Högskola med orsaken att ansöka till tandläkarlinjen. På grund av detta kallades jag in för att under sommarlovet göra tre månaders tjänstgöring vid Revingehed. Detta var en del av regementet I7 i Ystad. Det blev P7 1963. Här lärde man sig normalt stridsvagnens handhavande. Sverige hade ett antal Engelska Centurion vagnar som man körde försiktigt med. Läkarplutonen övades separat och minst av allt med stridsvagnar. Det närmaste i skytteväg vi kom var en pistol av Walthers fabrikat. Enligt mitt tycke fullständigt livsfarlig då den var alltför tung.
Revinge var en bra plats då marken endast bestod av gräsbevuxen sand. Att vara ute och "harva" blev ganska lätt av den anledningen. Dessutom var det så att en läkarpluton behandlades mycket mer försiktigt än andra blivande pionjärsoldater. Många av de inkallade var redan delvis utbildade läkare/tandläkare och som sådana fick de en mycket hög status. Bland sådana kan nämnas Jerzy Einhorn och Björn Ekblom. Jag hade också sällskap med en studentkamrat från Strängnäs, Ola Laveson.
Jag, jämfört med de andra var ju långt ner i min utbildning och som det senare skulle visa sig blev det ingen fortsättning på att utbilda sig till tandläkare. Tur var ju det, för till ett sådant steg hade aldrig mitt huvud räckt till.
Dock hann jag med att bli bestraffad med att göra rent ett antal takgenomförningar till tält. Det löste jag så att de smordes in med vapenfett, därefter torkades överskottet bort. Överfuriren Parfors som skötte denna bestraffning, en mycket trevlig kortväxt knubbig man, godkände det hela och jag kunde gå tillbaka till luckan. Han satt föresten i kommunstyrelsen i Revinge by.
En gång gick jag vakt och fick en utskällning för att jag inte avförde en man som kom och sa att han skulle rycka in. Det var tydligen vanligt då att män längtade tillbaka och försökte komma in och få sova i en säng.
Utanför Revinge gick den långa raksträcka där man kunde slå hastighetsrekord med bil. Joakim Bonnier slog ett rekord här med den Maserati 200S som Olle Leufvén körde på Karlskoga 1967 Allard Maserati Ferrari på Karlskoga 1966., i mitten på bilden, i det historiska loppet. Nr. 21 är min Ferrari. Läs om den under Mina fordon. I alla fall var detta en populär marschsträcka vid övningar. I dessa ingick att marschera fram och tillbaka till Revinge by. Men de flesta liftade ju förstås med lastbilarna som körde sand denna väg.

Sid 2

Tillbaka

Revingehed 1958

Nervös kunde jag vara också. Under min vaktjänstgöring blev jag skickad att meddela något jag ej minns. Knackade på dörren och skulle göra en reglementerad avlämning av meddelandet. Det bar sig inte bättre än att jag stammade lite fram och tillbaka. Vakthavande befäl bad mig, med ett allvarligt ansiktsuttryck, men leende mot de andra befälen som satt i rummet, att gå ut igen, samla mig och knacka på dörren igen. Nåja det godkändes andra gången.
Jag hade en gång kontakt med Jerzy Einhorn, då jag skurit mig i fingret. Jag blev faktiskt skickad till honom. Jag minns väl hur han med sina händer mjukt tog i min hand och tittade på såret. Det var ett handlag som jag sällan senare har träffat på bland läkare. På något sätt gav det en lugnande känsla att här var det en som kunde sin sak. I samband med läkare var jag tvungen att gå till tandläkaren en gång. Detta på grund av en visdomstand som krånglade. Tanden drogs ut förstås men tandläkaren skulle visa sig stöddig så vid rapportering till sköterskan, beslöt han tydligen att göra sig rolig inför sköterskorna. Detta genom att räkna upp mina tänder med hål på tandläkarvis. Jaja. Jag höll tyst och gnisslade lite med mina felfria tänder.
Vi hade en kille som absolut inte ville bära vapen. Detta var på den tiden då man fick fängelse om man vapenvägrade. Han gjorde allt för att komma bort. Populärt då var att ha ont i ryggen. Turligt nog så bröt han underarmen under en övning. Jag skickades i förväg till sjukan för att meddela fallet som var på väg in.
Tiden på Revinge avslutades som sig bör med en muckarskiva. Denna avhölls på Edvard Perssons Gästgivargård. Jag visste det inte, men redigt berusade blev många och att jag till de andra på luckans förtjusning, vaknade i sängen bredvid där ordinarie man redan låg. Jag tyckte nog att det var lite trångt.
Någon större kontakt fick jag ej med de andra i plutonen men här har jag ett gruppfoto från den tiden.
   Gruppfoto från 1958 av läkarplutonen på Revinge Hed.
Bakre raden fr.v.
Daniel Hedlund tandl. Skärholmen, Stenström, okänd, Kimber, Sven Jisander kirurg Lund, Degerbeck tandl. Stockholm, Stig Edward barntandl. Göteborg, Ola Laveson tandl. Konigswinter Tyskland.
Mittre raden fr.v.
Björn Ekblom läk. KS/GIH, okänd, Nilsson läk, okänd, Erik Rosengren tandl. Tranås, okänd, okänd, okänd, okänd, Björn Bellander ingenjör Virsbo, Hans Larsson tandl. Linköping, Torbjörn Lund tandl. Stockholm, Ahrén tandl, Per Åseskog tandl. kir. Borås.
Främre raden fr.v.
okänd, okänd, Urban Edlund tandl Tyskland, okänd, Jerzy Einhorn läk KS +, Löjtnant Ingelstam,
okänd, okänd, Urban Bielke Stocksund, Ringius läk, okänd.
De som jag känner igen är Degerbeck och Ola Laveson, endast till namnet Jerzy Einhorn till höger om vår löjtnant samt Björn Ekblom. Hjälp med namnlistan har varit Ola Laveson.
Ett är nog ganska klart. De blev stora män var och en efter sina förutsättningar. Till alla gamla lumparkompisar. Skicka gärna lite text hur det gick för oss läkarstudenter i livet. Tar gärna även emot rättelser. Så många mail fick fick inte.
mail.


Sid 3

Tillbaka

Jönköping A6
1960-61
Kasernerna med nybyggnaden av motorvägen genom Jönköping. Ref. 1
Kasernerna med nybyggnaden av motorvägen genom Jönköping. Ref. 1
Översten Walter Lundkvist. Ref. 1
Översten Walter Lundkvist. Ref. 1
Majoren Killander och Kapten Nyberg. Ref. 1
Majoren Killander och Kapten Nyberg. Ref. 1 Löjtnant Gerhardsson. Major 2006. Ref 1
Löjtnant Gerhardsson. Major 2006. Ref 1 Styckjunkaren Björkman och Sergeanten Betmark. Ref. 1
Styckjunkaren Björkman och Sergeanten Betmark. Ref. 1 Överfurir Herbert Gunnarsson. Ref. 1
Överfurir Herbert Gunnarsson. Ref. 1

Till Jönköping kom jag av en tillfällighet. Detta berodde på de 3 månader som redan gjorts. Jag var skriven på A1 Stockholm och skickades till A6 som tydligen kunde ta emot 2 till. 2 st, därför det var ytterligare en kille som också blev ditsänd. Nummer och namn som man säger har jag glömt. Vi fick åka till Jönköping själva och anmälde oss efter någon dag hos Kapten Nyberg. Han tog emot oss med hårda nypor och trodde väl att vi var 2 st halvkriminella typer som man ej ville ha på A1. Efter ett tag backade han och hälsade oss välkomna. Riktigt hur denna första kontakt slutade kommer jag inte ihåg. Min kompis krånglade sig loss från alltihop efter en tid genom att odla sin rygg på ett speciellt sätt.
Jag var alltså uttagen till ett underhållskompani med specialiteten ljudmätning. Detta var för hjälp åt vårt artilleri att skjuta rätt och ta reda på var fiendens artilleri var grupperat. Detta indelades i. Inskjutning och verkanseld. Var deras granater hamnade skulle vi rapportera. Detta genomfördes genom att vi sprang ut i skogen och lade ut mikrofoner som med hjälp av ett linjenät och en maskinutrustning hjälpte oss att bestämma nedslagsplatsen. Vi mätte alltså mot granatens ljudvågor. Detta med hjälp av den tid det tar för ljudvågen att nå våra mikrofoner. Det fanns 2 system ett stort och ett litet nät med olika sorters mätutrustningar.
Vårt befäl, eller skall dom kallas lärare ses här till vänster. Först är det översten, sedan Majoren Killander och vår Kapten Nyberg. Dessa två stod inte på så god fot med varandra, men det var inget som syntes ned till oss. Vår Löjtnant Magnus Gerhardsson (numera 2006 major) var en man i karriären och enligt mitt tycke en man som skulle gå långt. Han gjorde i alla fall honnör på ett väldigt tilltalande sätt. Träffade på honom en gång i Stockholm av en tillfällighet. Det var dock bara mina ögon som observerade honom. Sedan kommer truppbefälet Styckjunkare Björkman och Sergeant Betmark, 2 mycket bra militärer som respekterades av oss alla. Bäst tyckte vi nog om Överfurir Herbert Gunnarsson. Som lägsta stående stambefäl kunde man klart se att han ej tillnärmelsevis hade lön i paritet med de andra. Han hade ej någon päls
*). Kläderna fick stammarna betala själva.
Vi var även uttagna till underbefälsutbildning. Detta skulle resultera i sergeants grad ett år efter utbildningen och fänrik efter första repövningen. Vår slutgrad var dock korpral.
Den första tiden gick åt att utbilda oss i trupptjänstgöring. Dvs vi kommenderade varandra till dess vi var riktigt duktiga och rösten ej åkte upp i falsett.
*) Jag fick mail från Gunnarsson 2007, numera pensionär. Han berättade att nog hade han päls, men som ung tuff Överfurir skulle man inte använda den.  I hans mail kan man förstå  att nog kom han ihåg ljudmättroppen från 1960-61. Vår Styckjunkare Björkman har tyvärr avlidit. Han sa till oss på sista uppställningen att "Om vi träffas senare i livet måste ni säga namn och årtal för nu måste jag sudda ut Er i minnet för att få plats för nästa grupp".  Det tyckte vi var fina ord.
Rydell kommenderar. Siming och Wittgren, 2 skåningar, försöker lyda. Ref 1 Grabbarna på luckan. fr. v Eddie Nilsson, Hellgren, Göte Larsson, (på knä) Lars Larsson, Wittgren, Björn Bellander, Siming (?), Bengt Bellander. Ref 1


Sid 4

Tillbaka

Jönköping 1960-61

Björn Bellander på väg mot ett postställe öster om Huskvarna. Ref 1
Bellander på väg mot ett postställe öster om Huskvarna. Ref 1
Björn med mätningsuppdrag på övningsfältet. Ref 1
Björn med mätningsuppdrag på övningsfältet. Ref 1
Genomgång av mätutrustning. Bengt Bellander, Styckjunkaren, vet ej, Göte Larsson. Ref 1
Genomgång av mätutrustning. Bengt Bellander, Styckjunkaren Björkman, ? Karlsson, Göte Larsson. Ref 1
Wittgren gräver hålet till mikrofonen. I detta fall stora nätet. Ref 1
Wittgren gräver hålet till mikrofonen. I detta fall stora nätet. Ref 1


Detta pågick säkert 2 månader under sommaren. Naturligtvis varvat med ljudmätkunskap.
    Ljudmätutrustning och tält framplockat. Fr.v Lars Larsson, Ryhle, Björn B, Hellgren, Sergeanten, Eddie Nilsson, Bengt Fredriksson, Wittgren och Rydell mot väggen. Ref 1   
Tid för diskussion fanns det också. Ryhle, Lars Larsson. Ref 1
Denna sommar var fantastiskt fin och vi hade det väldigt bra när genomgångar hölls framför förrådet. För tillfället är den tunga mätutrustningen framtagen.Sergeanten Betmark på väg till mässen. Ref 1 Styckjunkare Björkmans favoritställning. Ref 1.
 Vårt befäl kom och gick såvida inte solens värme tog ut sin rätt. Just styckjunkarens läge varade i 45 minuter och vi alla beundrade att han kunde sitta i den ställningen så länge. Vi sa "Long time i det militära". Nåja vi kunde nog konsten att vila också och tog alltid tillfället i akt när sådant gavs.
Hellgren. Ref 1 En arrangerad bild när vi placerade ett postställe. Ref 1 Mannen från Bofors Rydell och Wittgren från Skåne. Ref 1
För att veta var vi befann oss i naturen fick vi lära oss att mäta in vår position på olika sätt. Först naturligtvis en riktning. Sedan solens läge på himlen eller var det månen.
Vinkelgivare. Ryhle.  Ref 1 En lite mer avancerad höjd och vinkelgivare. Björn B. Ref 1
I värsta fall måste man gå ett mätningståg från någon känd punkt. På den tiden fanns inga sateliter och andra finesser. Det var måttband, vinkelgivare och kompass som gällde. Dessutom måste avstånden mätas horisontellt vilket aldrig var lätt. Naturen bedömdes och en koefficient lades in för att korrigera vad måttbandet gav.
Packning av utrustningen utanför förrådet. Ref 1
Packning av utrustningen utanför förrådet. Ref 1
Övningsuppställning 2 st vid ljudimpulsmottagaren. Ref 1
Övningsuppställning 2 st vid ljudimpulsmottagaren. Ref 1
Här en bild från sprängpatrullen. Ref 1
Här en bild från sprängpatrullen. Ref 1


Sid 5

Tillbaka

Jönköping 1960-61

Stämningsbild från platsen utanför förrådet. Bengt Bellander och Lars Larsson. Ref 1
Stämningsbild från platsen utanför förrådet. Bengt Bellander och Lars Larsson. Ref 1
Våran bästis Överfuriren Gunnarsson. Ref 1
Våran bästis Överfuriren Gunnarsson. Ref 1
I tältet hade allting sin plats. Notera bajonetten. Ref 1

I tältet hade allting sin plats. Notera bajonetten. Ref 1
Mat i skogarna kring Jönköping. Styckjunkare Björkman först. Ref 1
Mat i skogarna kring Jönköping. Styckjunkare Björkman först. Ref 1

Klart att åka till Gustavsberg utanför förläggningen i Skillingaryd. Björn B. bakom Rydell. Ref 1Det var ju helg ibland. Då åkte de allra flesta hem. Söderut eller norrut. Vi var ju förlagda på skjutfältet i Skillingaryd också. Själv hade jag vid några tillfällen min B-Ford med mig ned. Den åkte jag och några andra hem i. Några problem med kylan hade man inte. Det viktiga var att åka. Det hände även att man liftade. Detta var Garbbarna lastades även i svärmorsluckan. Björn B, Göte Larsson, Rydell, Bengt Bellander. Ref 1 chansartat. Men 1961 gick det fortfarande. Många bilister hade ett ömt öga till oss militärer. Det hände en gång att jag fick lift ända till Gustavsberg. En engångsföreteelse. För mig är namn som Ljungarums Kyrka, Barnarp, Stigamo och Byarum för alltid inskrivet i minnet. T.ex. 2 mm Söder M i Ljungarum. Norr om Skillingaryd hade vi en 2 dagars övning. Här ingick överfall på fientlig förläggning nattetid. Ishokeyvännen i Bofors åkte till Bofors så klart. Rydell. Ref 1 Skäll fick vi för att skotten tagit

 högt i deras markerade tält. Det skulle vara så även om vi skötte oss. Sedan måste en sårad bäras hem. För att förhindra att han gick bredvid målades skorna med gulfärg. Jag hörde ju till den lättaste i gruppen. Inte var dom speciellt rädd om den svårt Gänget i tältet. Björn B, Wittgren, Sten Nilsson, Bengt B, Lars Larsson. Ref 1 skadade. Mot slutet av denna övning var inte humöret speciellt på topp. Vad som helst kunde ha utlöst i det närmaste ett slagsmål. Skåningarna var mest på alerten. Bengt B:s minne: Jag kommer också ihåg den grymma övningen N
Skillingaryd före juluppehållet 1960 när vi låg i tält och det var -25
grader och kaminen inte fungerade och befälet släppte ut luften ur
bildäcken, bara för att vi inte satt ut vakt. Och avslutningen på
övningen när vi släpade ammunitionslådor fyllda med betong i den smällkalla kylan. Det var tider det!

När det var tid att åka hem på permission skedde allting med militärisk precision. Inte en minut fick gå förlorad för att komma hem. Den som inte skötte sig då låg illa till. Städning och persedelvård fick inte ådra sig någon anmärkning. Vi låg en gång på Villingsbergs skjutfält. Alla i min pluton skulle åka hem men inte jag. Jag var väl lite sen av mig då inget pressade mig att skynda på. Vi låg i tält och man var väl lite deppig....


Sid 6

Tillbaka

Jönköping 1960-61
Hellgren i kurvan efter den branta uppförsbacken. Ref 1
Hellgren i kurvan efter den branta uppförsbacken. Ref 1
Inte var det mycket man kunde göra utan verktyg. Ingemar Höglund. Ref 1
Inte var det mycket man kunde göra utan verktyg. Ingemar Höglund. Ref 1
Björn Bellander. Ref 1

Björn Bellander. Ref 1

Motorcykel fick vi också prova på några gånger. Banan låg på övningsfältet. Detta fann vi mycket trevligt. Alla deltog i körningen med liv och lust. Hojarna vi hade var Monark Blue Arrow 250 eller CZ. Ganska slitna var de allihop. Det blev ett förfärligt kickande och springande innan vi fick igång dem. Det var alltid någon som Björn B. Ref 1 hade tur att få ett bra exemplar. Tygmästaren på MC-förrådet gjorde nog sitt bästa att hålla dem igång. Ingen av oss var väl så där väldigt kunniga på motorcyklar. Alla var ju av den typen, som skulle vidare till universitet. Här grundlade jag nog mitt MC intresse. Det vaknade upp 1983 och efter Rydell. Ref 1 min pensionering.
Om motorcykeltransport var en typ av förflyttning, så var vår 934 den viktigaste transportlänken för ljudmät plutonens sätt att komma på plats. Tänk att dessa robusta 6-hjulingar idag (2006) är sålda till utländska arméer. Normalt låg ju vi ungefär 2 km bakom fronten. Platsen var mellan vårt artilleri och bakom våra pionjärförband. Vi måste ju vara rädda om vårt linjenät som lätt kunde skadas om det var för många soldater i området. I fredstid var det mest rådjur och älgar som sprang sönder tråden.


Sid 7

Tillbaka

Jönköping 1960-61

Ute i åkern. Ref 1
Ute i åkern. Ref 1
Tältföräggning. Eddie Nilsson, B. Bellander, Wittgren. Ref 1
Tältföräggning. Eddie Nilsson, B. Bellander, Wittgren. Ref 1
Undervisning av Eddie Nilsson.Titta på skornas puts. Ref 1

Undervisning av Eddie Nilsson.Titta på skornas puts. Ref 1

Avlämning inför transport till Mångsbodarna. Ref 1En transport började alltid med avlämning på kaserngården och ordern uppsittning. Framåt. Vi körde mycket med denna lastbil och blev ganska säkra på dess handhavande. Det sämsta var tryckluftbromsarna som inte hade någon mjuk bromsfunktion, utan låste hjulen ganska lätt. Det hände i Villingsberg att föraren skulle bromsa lite lätt ute på skjutfältets skogsväger. Bilen tvärbromsade och alla vi som satt på flaket åkte framåt och fick lite blåmärken. Sedan skällde vi på föraren som ju inte kunde rå för det. Det var mycket med grupperingar och upprättande av nät. Mot slutet av denna period kunde vi allt riktigt bra. Det hade utvecklats ett system där de som tyckte om att göra vissa saker alltid tog hand om det. Själv tog jag alltid ansvar för elverkets 2-taktsmotor som till och från fick loppa på stiftet. När den stannade var det "Bellander ut och fixa strömmen". Jag hade alltid verktyg med mig fickan. Multikniv, skruvmejsel och en liten skiftnyckel. Utan det var jag inte klädd.
Ibland kunde en transport var enskild. Befälet måste ha haft ett stort förtroende för oss. Här är några bilder vid transport i Kilsbergen då vägkanten brast och jag, som förare, var tvungen att svänga ut på åkern för att inte lastbilen eventuellt skulle välta. Grabbarna satt ju på flaket.
Bonden som ägde marken lyssnade artigt på min ursäkt och om information var han kunde vända sig i det fall anspråk ställdes. Jag tyckte nog han log inombords och mindes sin egen tid. Något mer blev det inte av det. 934 på åkern. Närmast Kalle ?. Ref 1
934 på åkern bakifrån. Ref 1
934 på åkern. Närmast Kalle ?. 934 på åkern bakifrån. Ref 1

Sedan la jag i allt som fanns av diffspärrar och sexhjuldrift och körde lätt upp på vägen igen.


Sid 8

Tillbaka

Jönköping 1960-61

Avsittning. På väg ut Fredriksson och vår lastbilsförare. Ref 1

Avsittning. På väg ut Fredriksson och vår lastbilsförare. Ref 1
Ingemar Höglund i högfjällsbacken. Ref 1
Ingemar Höglund i högfjällsbacken. Ref 1
Kapten Nyberg testar utrustning för lätt ljudmät. Ref 1
Kapten Nyberg testar utrustning för lätt ljudmät. Ref 1
Kapten Nyberg gör sig i ordning. Ref 1
Kapten Nyberg gör sig i ordning. Ref 1
På plan nedanför högfjällsbacken. Se kön bakom. Öf. Gunnarsson längst bak. Ref 1
På plan nedanför högfjällsbacken. Se kön bakom. Öf. Gunnarsson längst bak. Ref 1

Stämningsbild genom sidorutan. Ref 1
Det blir ju alltid vinter i Sverige och speciellt under tidigt 60-tal var det rejält. Jag vill alla fall komma ihåg det så. Då gällde transport till Evertsberg för övningar. Här låg vi i tält hela vintern. Det var under februari mars. Vi tittade på Vasaloppet, vilket vår löjtnant åkte. Jag Fäboden i mångsbodarna där vi var förlagda. Ref 1stod utefter banan strax före Evertsberg och räknade löparna som kom. Löjtnanten kom som ca nr 76. Det är ett sådant där tal som sitter kvar. Han var nog ganska trött för till svar fick jag ett, som det uppfattades, ilsket "Va". Själva hade vi åkt en träningstävling i Vasalopps spåret där jag klarade mig Tältförläggninge om man körde till vänster föregående bild.OBS vattenkannan. Ref 1ganska bra. Kom ihåg att många åkte på militärens skidor. Jag hade mina utförsskidor med stålkanter och kandahar bindning. Lyckan var att min vallning var perfekt och jag fick kommentaren "och Bellander åkte riktigt bra".  Vi bodde i tält. Med en uringrop utanför och toalett i ett av den gamla fäbodens utedass. Här klarades saker och ting av snabbt. Verksamheten här var naturligtvis övning under vinterförhållanden och även de mest oskyldiga turer kan med fog sägas var utbildning i vinterförhållanden. Det flesta bilder som jag har är dock från de utflykter som anordnades för oss. Bl. a. åkte vi till Högfjällshotellet och gjorde ett flertal turer på fjället. Det var utomordentligt härligt för en annan som växt upp i Jämtländska Strömsund. Till skillnad från Skåne pojkarna hade man inga problem att stå på skidorna.
På sista bilden längst ned Obs lift-kön.


Sid 9

Tillbaka

Jönköping 1960-61
Skidtolkning efter 934:an.  Rydell. Ref 1
Skidtolkning efter 934:an. Rydell. Ref 1
Det allmänna kaoset som inträffade vid skidtolkning. Ref 1
Det allmänna kaoset som inträffade vid skidtolkning. Ref 1
En övningsdag strax före uppbrott. Lt Gerardsson förbereder order. Ref 1
En övningsdag strax före uppbrott. Lt Gerardsson förbereder order. Ref 1
Efter avstigning gällde det att hitta sina skidor. Ref 1
Efter avstigning gällde det att hitta sina skidor. Ref 1
Detta skulle vi gjort i igloon. Ref 1
Detta skulle vi gjort i "igloon". Ref 1
Övning i parkering. Bengt B skottar för lastbilen som fastnat. Ref 1
Övning i parkering. Bengt B skottar för lastbilen som fastnat. Ref 1
Pulkdragning. Björn B med pulkan och en av våra tilldelade förare. Ref1
Pulkdragning. Björn B. med pulkan och en av våra tilldelade förare. Ref 1


Över fjället i lätt blåst. Ref 1De turer vi gjorde på fjället var ibland inte alltför oskyldiga. Själv råkade jag ut för att skidan sprack i bindningen. Det klarade jag dock genom att arbeta endast med den ena skidan. Andra fick åka vidare med reservskidspetsen. På en sådan tur byggdes det en igloo eller enklare uttryckt ett vindskydd. Denna gång blåste det så kraftigt att den ej blevIgloobygget på kalfjället. färdigbyggd. Det var tänkt att vi skulle äta något av vårt torrfoder. Bygget avbröts när vi kommit en bit och gruppen satte iväg nedför fjället och in i den skyddande skogen. Något som dagens ungdomar ej får vara med om är förflyttning med rep efter en lastbil. Det gick inget vidare bra att hålla skidorna rakt på
 den isiga vägen. Stoppen var Ingen skadade sig trots all omkullåkningar. Ref 1 oräkneliga. Utförsåkning skulle övas i Högfjällshotellets backe. Men att försöka komma med liften upp var ju ingen ide. Kön var oändlig. Det är en sak man ordnat till idag. Möjlighet fanns ju också att smita iväg till hotellets skidbar. Jag vet dock ej om någon gjorde det för jag hörde Björn B närmast lastbilen vid skidtolkning. Ref 1aldrig något skryt om drinkarna. Beträffande sprit var det aldrig tal om sådant. Ej heller kan jag minnas att man skojade om brännvin inför permission. Laga mat i en snödriva, då fick man tänka sig för. Att som på bilden gräva in kokkärlet i snön är inte bra. Alltför mycket värme tas upp av snön. Lång tid och flera metatabletter. Dra pulka gick väl bra så länge det var packad snö. Men uppför i mjukt underlag är det ett helsike. När vi åkte nedför med pulka var man tvungen att ha bromsare annars åkte man in i närmste träd. För det mesta var det som en skidsemester med långa uppehåll. Minns väl bilden när styckjunkaren inte kom igång förrän efter säkert 30 min. Han tyckte nog det var lika skönt och ingen av oss sa ett ord.
 Bengt B vid den lätta ljudmätutrustningen. Ref 1
Bengt B vid den lätta ljudmätutrustningen. Ref 1
 Så här stod vi i 30 min, tills Styckjunkaren tyckte att nu skidar vi iväg. Ref 1
Så här stod vi i 30 min, tills Styckjunkaren tyckte att nu skidar vi iväg. Ref 1
 Matrast. Eddie, Lars L, Björn B. Ref1
Matrast. Eddie, Lars L, Björn B. Ref1


Sid 10

Tillbaka

Jönköping 1960-61
Det blir många pausbilder, men med den tidens kamera var man tvungen att ställa upp sig. Lars Larsson Sten Nilsson, Eddie Nilsson. Ref 1
Det blir många pausbilder, men med den tidens kamera var man tvungen att ställa upp sig. Lars Larsson Sten Nilsson, Eddie Nilsson. Ref 1
Ute på långtur. Ref 1
Ute på långtur. Ref 1
Alla skidor hade ägarens namn och nummer. Ref 1
Alla skidor hade ägarens namn och nummer. Ref 1
Göte Larsson delar med sig av varm saft. Ref 1
Göte Larsson delar med sig av varm saft. Ref 1
Paus i högfjällsbacken. Ref 1
Paus i högfjälls- backen. Ref 1
Inte alla men de viktigaste i gruppen. Fr.v. Göte Larsson, Hellgren, Siming, Ryhle, Lars Larsson, Bengt Bellander, Rydell, bakom kameran Björn Bellander. Ref 1
Inte alla men de viktigaste i gruppen. Fr.v. Göte Larsson, Hellgren, Siming, Ryhle, Lars Larsson, Bengt Bellander, Rydell, bakom kameran Björn Bellander. Ref 1
Utsikt mot Högfjällshotellet. Ref 1
Utsikt mot Högfjällshotellet. Ref 1


Samling på toppen. Ref 1
En bildserie av vintersemester karaktär. Bilden ovan är tagen på Trängslet dammen. Art SS hade sitt skjutfält och övningsområde här. Vi är utrustade med pälsar och nya vintermössor. Hellgren och Höglund närmast på bild.
Underbar stämningsbild. Björn B, Lars Larsson, Eddie Nilsson. Ref 1
En underbar bild från toppen av högfjällsbacken. En paus i solen och skidorna av för att torka dem rena. Eventuellt lägga på lite valla. Björn, Lars L, och Eddie. Nedan nästan en pristagarbild. Alla fall när det gäller kompositionen, Lars Larsson. Han blev senare utnämnd, när vi muckade, till den bäste i hela vår grupp.
Prisbilden av Lars Larsson. Ref 1
Kan det bli bättre  än detta.
Rast vila i förläggningen. Ref 1

 ? Karlsson. Ref 1
? Karlsson. Ref 1
 Jag vallar i Mångsbodarna. Ref 1
Jag vallar i Mångsbodarna. Ref 1
 Bild från köket utanför i skogen utanför Trängslet. Ref. 1
Bild från köket utanför i skogen utanför Trängslet. Ref. 1

Sid 11

Tillbaka

Gruppfoton 1961

Och som sista sida, som sig bör, grupp foton från grundutbildningen och första repetitionsövningen i Trängslet.

Nyblivna korpraler Jönköping i Augusti. Ref 1
Bakre raden
(jag har fått namnhjälp av Bengt Bellander) Saknas: Jan Siming.
Bengt Bellander,  Klas Torberger, ? Karlsson, ? Hellgren,  Eddie Nilsson, Göte Larsson, Rydell,  Bengt Fredriksson, Kalle ?.

Främre raden
? Wittgren,   Björn Bellander, Ingemar Höglund, Lt. Magnus Gerhardsson, Öf. Herbert Gunnarsson,  ? Ryhle,  Sten Nilsson, Lars Larsson.

I första repetitionsövningen var det bara de två Bellander som dök upp.

Första rep. övningen i Trängslet. Ref 1
Till alla gamla lumparkompisar. Skicka gärna lite text hur det gick för oss ljudmätare i livet. Tar gärna även emot rättelser genom mail. Något sådant mail har jag inte fått fram till 2016.


Andra museer i denna webbsida

Museumlista
Adalen Bil MC museum
Arnold i Ramvik
Arsenalen pansarmuseum
Arvika bil mc museum
Assa museet Atvidaberg
AUDI Ingolstadt
Autoseum
Autostadt
Bugatti
Brooklands England
Beaulieu England
BMW
Bjorkenas mopedmuseum
Brosarp museistation
Bynanders Bil & MC
Chaparral bilmuseum
Duxford England
Dahlenmuseet Stenstorp
Enoch Thulin Landskrona
Eds Motorcykel museum
Falkopings MC museum
Flygvapenmuseum
Garagefynd Halsingl
Grafors Samlingar
Grangesberg Nostalgi
Grangesberg Lokmuseum
Hannover Latzen Flygmuseum
Hassleholm fordonsmuseum
Hyttor o Jarnbruk
Haynes England
Hedemora MCmuseum
Holmgrens VW samling
Huskvarna Industrim
Hjorted Mopedmuseum
Harnosands Bilmuseum
Ivar Bil & MC museum
Karlskrona bilsportmuseum
Koping bilmuseum
Krylbo-Norberg jvg
Ladfynd Halsingland
Ladenburg
Malmkoping Militarmuseum
Mina Fordon
MotorTechnica
MC-Collection Sto
Malmo Tekniska
Mercedes Benz
Motala museum
Munktells museum
National MC Museum Australia
Porsche
Regnsjo, SAF mfl bilar
Robothistoriska
Rydaholms bilmuseum
RossoBianco
Scania Industrimuseum
Skokloster museum
SSK-serien
SSK-ladbil
Surahammar MC
Soderhamn flygmuseum
Sinsheim
Svedino bil museum
Sparreholm museum
Sagen Teknikmuseum
Storvik Prylmuseum
Svenska Ubatar
Torsong MC museum
Tekniska Stockholm
Torsby Fordonsmuseu m
Teknik Farfars tid Helsing
Ullared bilmuseum
Utombordsmuseum Varb.
Volkswagen
Volvo Industrimuseum
Veteran rallyn
Veteranmarknader
Ziegenhagen

Andra sidor
Lumpen
Resor
Min släkt

Sveriges Järnvägsmuseum
Vasteras Flygmuseum
Hagfors Industrimuseum
Karlskrona Marina

Bilder från följande ägare har använts i bjorns-story.se med vederbörligt tillstånd:
Referens 1: © Björn Bellander 
bjorn.bellander(at)telia.com

 
Bäst i Internet Explorer 6.0 eller senare.
Bäst i upplösning min 1024x768. Min färger 256.
För video är Windows Media Player och Nero player provade.

© Copyright Björn Bellander 2006-