Cykelrallyts färdvägar 1987. Vi landade i Helsingfors och åkte hem från Åbo. Kopia med tillstånd från Cykelsällskapet.

Här samlas vi på stadsgården från vilken Mariella skulle avgå.

Denna översiktbild av Sveaborg ingick i färdpapperen.

Här är författaren väntande på att gå ombord på Finlandsbåten vid stadsgårdskajen.

Några andra deltagare på kajen i Stockholm. Märkligt att man minns väldigt mycket från resan men hur i all sin dar ordnade jag transporten från Gustavsberg, där jag bodde, till kajen. Definitivt så cyklade jag inte. Kanske man parkerade i Katarinaberget.

Robin och Bibi i vindskydd under överresan.

Detta är en bild från Finland när vi skulle åka på en skärgårdstur från Gullkrona. Man hade hyrt in en fiskebåt, som syns lite grann nere till höger. Cyklarna tog lastbilen hand om.

Här har vi parkerat på kajen i Gullkrona. Finlands motsvarighet till Cykelsällskapet hade ställt upp och ordnat lunch innan båtresan startade.

Så här såg det ut inne i lunchtältet.

Sveaborg utanför Helsingfors var en fin upplevelse. Detta är båten som tog oss över dit.

På ett av torgen i fästningsområdet serverades lunchen. Här räknas matleveransen så att det skall räcka åt alla.

Vi fick en guidning inom fästningsområdet av denna underbara guide. Hon berättade med inlevelse om hur finska bönderna som kommenderades till bygget. Likaså historien senare om hur man med sisu offrade sig för sitt land. Det sägs att om inte Ryssarna gett Finland fritt efter WWII hade det uppstått ett totalt folkligt uppror som aldrig kunde ha hanterats av Stalin.

En bild över fästningsområdet som sköts sönder av Engelsmännen. Finland var då ett ryskt furstendöme och blev en bricka i samband med Krimgriget. Engelska flottan ville åt St Petersburg men kom inte till så att säga. Istället sköt man med sina långskjutande kanoner och Sveaborg nådde inte båtarna med sina. Därför blev det dessa mjuka runda kullar.

Vi vandrade i Åbo gamla stad. Här höll alla hantverkare till. Vi var in i ett hus där man tillverkade snus i olika former. Några provade att lägga in en kort bit av ett snus"snöre", men spottade snabbt ut den igen då det var mycket starkt.

Här är urmakaren. Det berättades att när Åbo stad skulle rensa upp i området lovade man att inge skulle tvångsförflyttas. Detta var ett löfte som tog lång tid då en innevånare levde mycket länge. Det drog i alla fall med sig att ett boende med sitt säregna utförande blev bevarat.

Lunchuppehåll. Den vita mössan lyste upp överallt där hon fanns.

Här har vi just kommit ut på en skolgård sedan vi övernattat i klassrum på skolan i bakgrunden. Nu väntade den normala dagscyklingen på mellan 8 till 10 mil. Det var tufft i Finland

Ledningen av rallyt hyrde lite olka transportbilar för våra väskor och cyklar.

En paus på vägkanten. Man kan se att uppdelningen skett i par var gjord.

På besök hos Fiskars. Titta på saxen och betänk att detta är från 1987. Saxmodellen sälj ännu idag. Finska designers låg långt framme liksom de är ännu idag.

Ett stopp någonstans i Finland.

Beskrivning av den medeltida borgen Runsala.

Vi hade troligen cyklat fel för vi hade kommit på en stig som gick genom skogen. Sedan letade vår orienterare sig fram till vägen där vi åter kom rätt.

På det här sättet övernattade vi i skolor runt om. Det gick utomordentligt. Tjejerna klagade ju förstås över duschmöjligheterna och att kunna tvätta, skölja av underkläder.

En deltagare från Nyköping. Han var dataguru. Att vara det på den tiden var inte dåligt, då det tog 30 minuter bara att logga på och sedan ofta bli utkastad. Han var på så sätt min idol. Senare träffades vi hos honom i Nyköping på en fest.

Här är jag utanför Finlands riksdagshus i Helsingfors.

Vi cyklade också och besökte finska Presidentens residens. Det var mycket märkligt och tog säkert en timme innan vi fick tillstånd att gå in i trädgården vilket var det enda vi fick besöka. Vår guide berättade dock om Presidentens boningshus och om den berömda bastun där många ledare mjuknat upp, inklusive de Ryska. Bilden visar den säkerhetsvakt som följde oss för att hindra att någon skulle springa iväg. Han vänder sig bort för att inte kunna bli igenkänd. Fick sedan veta att om ett foto kom ut var hans kariär slut. Troligen hade man tagit min kamera.

Jag har inget minne av denna ravinövergång.

Ännu en gymnastiksal där vi övernattade.

En deltagare med säreget utseende som bara måste förevigas.

Jag tyckte det var viktigt att besöka krigskyrkogården. Lite kontakt hade jag med Finska folket då mina föräldrar hade 3 "krigsbarn" hos oss under kriget. De åkte tillbaka till Finland efter kriget. Deras far hade stupat. Har skrivit mer om det i min släktsida. Finska baran kom ju till Sverige på uppmaning av Mannerheim som var rädd att det finska skulle försvinna om Ryssarna tog över och deportera folket.

Här utanför en brödbutik någonstans efter vägen.