 Viggen Cockpit. Ref 1 |
Robothistoriska Museet Arboga Länk till museet English version Text och bild Björn Bellander. 33 bilder aktuella 2005 Tillbaka. Se även bildsida från besok 2012 |
Skapad 080107 Uppdaterad 2020-06-17 © Björn Bellander |
Målrobot 02. Användes på Kirunabasen Vidsel. Se vidare länken.
|
 Se länkar nedan. |
 Rb310. En svensktillverkad robot konstruerad med V1 som grund. Obsevera den lilla propellern som räknade antalet varv för att bestämma flygtiden. Även kallad lufttorped Lt7. |
 Robot 68. Bloodhound 2. Se länk nedan. |
 Flygande bomb. Försöksrobot |
 V1-robot. Se vidar alla länkar om V1 och/eller Fieseler 103. Läs även om Gerhard Fieseler under min webbsida om Flygvapenmuseet sid 19 och 23. Du som kan tyska, läs hans bok "Meine Leben unter Himmel". Finns att få på antikvariat. |
 En pulsmotor var egentligen en genial konstruktion för sin tid. Motorn utvecklades av motorfrabriken Argus i Tyskland. Styrningen skedde med magnetkompass, höjden med barometer och flygtiden max 30 mil genom en liten propeller som räknade antalet varv för att stoppa motorn. Hastigheten på roboten låg på ca 640 km/tim. Därför kunde de sista Spitfire planen med Griffon motor flyga i kapp och tippa eller störa luftströmmen. Tidigare Spitfire var tvugna att vänta på tillfälle och dyka ikapp dem. |
  Roboten hade två behållare som innehöll tryckluft. Dessa hade ett övertryck av 150 atö och var anslutna till bränsletanken som tryckte fram bränslet till pulsmotorn. Den motorn var ett franskt patent från mitten av 30-talet som utvecklades hos Argus och i Peenemünde. Dessa behållare har en intressant konstruktion. Se fö. robotmuseets webbsida. |
 Sjörobot 315. Försedd med pulsmotor. Roboten avsedd för Jagarna Halland och Småland.  Kasett Bantam 52. Samma typ utvecklades för sjömål och hette då Bantam 53. Olika utvecklingsmodeller finns. |
 SAAB Rb 340. Samma serienr som passagerarplanet Fairchild/SAAB 340. Ett robot projekt som ej fullföljdes. Se även länken från Vidselbasen. |
 Attackrobot. Tyvärr så här efteråt kommer man inte ihåg de olika robotnamnen och deras historia. På nätet finns det dåligt med information om museets robotar. |
 Attackrobotar. |
 Attackrobotar. |
 Attackrobot. Monterades på attckplanen. |
 Sjömålsrobot 15. |
 Rbot 17 Hellfire. En amerikansk modell som Bofors utvecklade för att användas mot sjömål. |
 Robot 53 Bantam. Bofors Anti Tank missile. Man har använt bokstäverna B-An-Ta-M, för att få namnet. Användes även som sjömålsrobot. |
 Attackrobot projekt 301. Det var ett liten plan som hängdes upp under t.ex. J21R. |
 Front på ram-jet robot. En ramjet motor har en kompressor som drivs av det utvändiga "hastighetstrycket" i spetsen. Här ökas trycket av en turbinrotor till bännkammaren. Intaget vid den vita delen är för kylluft. Därför måste den lyftas av en lämplig värd till höjd och hastighet för att motorn skall starta. Den har ej några rörliga delar förutom rotorn. Detta är den typ av motor som nu på 2000-talet utvecklas för mycket höga hastigheter |
 Ramjet motor. Se föregående bild. Läs om olika typer av jetmotorer i länken. |
 Robot 69 Redeye. Se länken från Norrtälje Lv3. Bläddra lite där bland alla trevliga bilder av robotar och gamla Lv-pjäser. |
 Robot 56 Bill. Robot 56 var en vidareutveckling av Rb 53 Bantam. 56:an demonstrerade första gången 1982. Dess specifika sätt att träffa målet var att den kom uppifrån när den träffade stridsvagnen. Där är de vanligtvis svagast. Roboten var trådstyrd och nådde längst 2000 m. Skytten måste var skicklig då den styrs hela tiden genom siktet. Roboten kan penetrera 600 mm pansar. |
 Attackrobot 05. Användes mot både land och sjömål. Hängdes upp under Viggen. |
 Uppskuren Jet motor. Här kan man se förbränningskammaren, som är placerad ovanför de sista kompressorstegen. Förbränningen blåser på steget längst till vänster (syns nästan inte). Observera att runt kammaren är det tomrum. Här leds kyllyft in. Bofors gjorde en fungerande jetmotor redan 1930 men pga av att det ej fanns material som tålde värmen blev hållbarheten för kort. Projektet lades ned. Samma problem hade Heinkel i Tyskland. |
 Uppskuren jetmotor. Här syns den axel som driver kompressorstegen. Behållaren som är halverad är där bränslet förbränns och bildar ett övertryck och går ut till vänster och får axeln att rotera. |
 Förarkabin Viggen trainer. Vid besöket fick man med instruktör pröva att landa. Det var fullständigt omöjligt. I spaken var en motkraft inbyggd. Antingen gick det för sakta eller så hamnade man utanför banan. Kunde nog inte det där med flaps och dragkraft på motorn. Till slut tyckte jag att någon annan kunde få pröva. |
Förarkabin Viggen trainer. |
 Förarkabin Viggen trainer. |
 Bantam med kasett. Vingarna viks åt sidan. |
 Bantam 53 sjömål. |
 Bantam |
Länkar:
Robot 56 Bill
Robot 68 Bloodhound
Fieseler V1
V1 Flying bomb
Om Fieseler flygvapenmuseet
Om olika typer jetmotorer 1
Norrtälje Lv3
| Bilder från
följande ägare har använts i bjorns-story.se med vederbörligt
tillstånd: Referens 1: © Björn Bellander bjorn.bellander(at)telia.com |
Bäst i Internet Explorer 6.0
eller senare. Bäst i upplösning min 1024x768. Min färger 256. För video är Windows Media Player och Nero player provade. © Copyright Björn Bellander 2006- |