Ett museum av denna kaliber får ofta erbjudande om uppköp. Det berättades att en tysk Wanderer intressent ville köpa allt och menade att han lärt sig att allt var till salu för rätt pris. Han fick lära sig något nytt i Torsång.

Åldern på dessa utställda fordon hänför sig från 10 till 20-talet. Pappa Örtlund som i hela sitt liv bott i detta område och här byggt upp sitt kunnande om gamla fordon.

NSU sålde senare tillverkningsrättigheterna till Frantisek Janacek. Grunden till denna nya maskin hade tagits fram av Alexander Novikoff 1927. Företaget orkade dock inte med kostnaderna för detta och gick i konkurs 1929. Dock togs företaget över av Janacek.

Under första världskriget användes många cyklar av den tyska armen. Efter kriget kom en 184 cc singelmaskin som blev mycket populär.

 Dessutom producerade man sin egen scooter och licensbyggde Lambretta och Vespa. På 60-talet skaffade man sig licens på Wankel motorn vilken man utvecklade och producerade MC.s och bilar på detta koncept.

Detta kostade NSU massor med pengar och var den direkta orsaken till att NSU kom på obestånd och WV-Porsche köpte upp företaget.

Idag är de ärevördiga fabrikslokalerna, som klarade sig genom kriget ganska bra, delvis ett av de finaste museerna. Dessutom är lokalerna bostäder.

Detta borde ha varit en säkerhet för att man skulle klara sig i konkurrensen efter kriget. Men nej. Först misslyckades man med att modernisera bilmärket Adler varvid biltillverkningen lades ned 1948.

Man skulle koncentrera sig på motorcyklar och kontorsmaskiner. Motorcyklarna blev man tvungna att slå sig ihop med Triumph då fabriken hamnade i Engelska zonen och Triumph hade tagit deras senaste mc konstruktioner. Det gick ju inte att producera samma cykel både i England och Tyskland med samma utseende.

Detta brukar vara slutet för ett företag som varit på nedgång länge där olika företag sugit ut det mesta. Så och i detta fall. Man hade nu bara byggnaderna kvar och de byggdes om och lokalerna hyrdes ut till olika företag. Så kan det gå.
Om Adler bilar se Motortechnica, Svedino bil.
Om Adler, Adler motorcyles, Adler veteran Club, Adler MC pictures

Jämför, i Sverige, där fabrikernas byggnader säljes för att omvandlas till hyresfastigheter, i vilka man hyr in sig med de lönsamma resterna.

Cykeln  kommer dock från England från ett företag som fanns mellan 1901 till 1924. Coventry var ju England stora industricentra där mycket tillverkades. I början tillverkade man trampcyklar vid Hobart, Bird & Co.

Efter kriget gjorde man lättviktare med Villers, Jap eller Blackbourne motorer. Man levererade även ramar till andra tillverkare.

För Ariel började det med cykeltillverkning 1870. Då uppfann James Starley trådekerhjulet. Detta var nödvändigt för att komma vidare med det bärande hjulet. Benz använde det på sin första trehjuling 1886.

Nästa steg i utvecklingen var luftgummihjulet som inte kom förrän 1898. Ekerhjulet tillverkades av Starleys firma som senare startade Ariel. Deras första motorvelociped kom 1901 som en trehjuling med Dion motor.

Den motorn behölls tillsammans med vanliga twins ända till slutet 1970 då nedläggningen var ofrånkomlig trots ett hägrande kontrakt från Engelska försvaret.

Efter kriget kom Ariel över konstruktioner som BSA tagit som krigsbyte från Adlers konstruktionsavdelning. Efter dessa tillverkade man sina modeller Arrow och Leader.

Man började med att tillverka tyngre krigsmaterial. Här drog man, igång liksom vad alla andra tillverkare av mc gjorde, med cyklar. FNs cykel hade den egenheten att den drevs av kardan istället för kedja.

Denna cykel kom till 1898. Den första motorcykeln kom 1901. Den hade en 133 cc motor och drevs av en nitat läderrems "kedja".

 1959 tillverkade man sina egna mopeder med ett flertal olika namn som t.ex. sportmodellen Rocket. Tillsammans med Sarolea tog man fram en type S.

1967 lämnade den sista mopeden FN:s tillverkningsband.

Rex Acme var den Engelska versionen. De togs fram av bröderna Willim och Harold Williamson. De tillverkade först bilar i Coventry men gick över till MC 1904, med motorer från andra tillverkare. T.ex. JAP. Teleskop fjädring infördes redan 1906. 1908 lutade man cylindern för att sänka höjden på cykeln. Som tack för insatserna sparkade styrelsen bröderna 1911 och började montera motorer av egen tillverkning. Företaget upphörde med MC tillverkning 1933.

Länkar
Svenska Rex MC
Mera Svenska Rex
Rex V Twin
Rex Acme

Man började med att tillverka två-takts maskiner som var mycket lätta. Dessa såldes bra mest på grund av pris och att det var lätt att hantera på den tidens leriga vägar.

Senare förstärktes ramen och man ökade på cylindervolymen till 270 cc. Den förseddes också med ljus, magneten togs bort och ersattes med batteritändning.

Det sista från Cleveland var att man tog fram en 350 cc fyrtaktsmaskin som ej såldes så bra och märket försvann från marknaden.

När han kom tillbaka startades en aktiv tillverkning och det såldes 1/4 million cyklar. I samarbete med en Weed symaskinsfabrik i Hartford startades tillverkning. Den var ju kunnig att ta fram små delar som var utbytbara. Pope införde även kullager för alla roterande delar. Han fick så småningom kontroll över cykel tillverkning. I och med ensamrätten och att och att stödja cykelklubbar samt med påtryckningar att ordentliga vägar anlades i tätorterna såldes stora mängder av hans Columbia cyklar.

Pengar rann naturligtvis in i massor och Pope var tvungen att investera dessa i en ny produkt. Detta blev bilar. Han förstod också att stålet måste förbättras så ett metallurgiskt laboratorium etablerades 1892 med hjälp av Hiram Percy Maxim som blev Popes närmaste man. Hiram var en stor uppfinnare och ägnade sig även åt flygning och radio.

Precis som andra bilfabriker tog han fram olika modeller med olika prisnivåer, 5 st. Den billigaste var Pope Tribune 1904 med en eller 2 cylinders motor, därefter kom Pope Toledo, Pope Hartford samt den udda elektriska modellen Pope Waverly. Den sista tillverkades även i liten serie i England.
Popes bilar ansågs var mycket tillförlitliga och noggrant byggda. Bilen hade en mjuk gång och följde vägens ojämnheter främst pga fjädringen. Ramens konstruktion med en vinkeljärnsram var nog alldeles för mjuk. Pope var också före Ford att ta fram delar som var utbytbara.

Dock kunde inte kostnaderna försvaras för 5 olika biltyper och företaget gick i konkurs redan 1907 men man hade viss tillverkning fram till 1914, men då hade Albert Pope redan avlidit 1909. Den sista produkten var en V2 motorcykel.

Pope Manufacturing Company

Detta företag arbetades upp till den näst största biltillverkaren i Amerika efter Ford. Detta pågick från 1912 till 1918. Man skall komma ihåg att allting gick ned på nästan nollnivå under första världskriget, när det gällde civila produkter. Dock tjänade man massor med pengar på militär utrustning.

John Willys använde alla sina pengar till att utveckla sitt företag. Då det flöt in mycket pengar kunde han köpa många andra tillverkare som hade intressanta produkter och det var framför allt mindre konkurrenter som hade utvecklat en speciell bil.

På detta sätt köpte han in flera billtillverkare där han lade tillverkning av olika typer av Willys. En sådan var Stearns Knight i Cleveland Ohio. Många olika tillverkare fanns just i denna stat. Här lät han tillverka en bil med slidmotor av Knight patent. Stearn hade tidigare köpt licens för denna motortyp. Kännetecknande var att den hade ett bra moment och gick tyst. Dock var denna motortyp ganska dyr i tillverkning. Den såldes alltså som en lyxbil.

Sedan kom en hel del företag bl. a. i Canada med Russel Corporation och New Process Gears. Även Maxwell Automotive kom under Willys ägande. Johns företag blev nu så stort att man ombildade det till ett holdingbolag och varje del i detta blev sin egen enhet, men fri att samarbeta.

Duesenberg hamnade okså under hans vingar och likaså kom också Auburn och Cord.

Den viktigaste produkten var dock den 4 cylinders Overland och Whippet. En whippet finns på Torsby Bilmuseum. Men hela tiden var målet att få fram en bra 6 cylinders motor. Bilen på bilden är en 4 cylinders Overland Touring från 1923-24. En sex cylinders modell kan ses på bilmuseet i Arvika. Den bilen har det märkliga numret S 1. Då jag bodde i Grums under slutet av 40-talet kunde jag ibland se en bil med detta nummer. Varför jag kommer ihåg detta var att familjen hade telefon nummer 1.

Länkar
Willys
Willys register
Knight engine
Sleeve valve engine picture

Det reorganiserade Willys-Overland Motor Company, 1936, som fortfarande var en stor tillverkare. Man fick nu order att tillsammans med Ford tillverka den berömda Jeepen. Konstruktören Bantam hade ej kapacitet för detta. En Bantam finns på Sparreholms och Rydaholms museum. Detta blev en tillverkning som gjorde att Willys var ett företag som blev uppköpt av Kaiser-Frazer tillsammans med licensen för Jeep.

1955 beslöts att det kvarvarande av Willys produktion och verktyg skulle så göra sina sista bilar i Brasilien. Här fortsattes tillverkningen av Willys senare modeller som Aero. Denna modell fortsatte Ford att tillverka sedan man köpt resterna av Willys Overland. I Amerika försvann namnet Willys i och med att Kaiser ombildades till Kaiser Jeep Cooperation. Allt slutade med att Chrysler koncernen köpte upp Kaiser och lade beslag på Jeep. Chrysler blev ju ett tag Daimler-Chrysler innan det åter såldes och blev bara Chrysler.

Idag är minnet av Willys dolt i all dessa ombildningar hos Chrysler, vars öde i 2010 års ekonomiska kris är osäker.

Maxwell Automotive
Stearns Automotiv
Russel Car Company
Chalmers Automotive
Durant

Dessa utflykter som görs av äldre motorcyklister som kommer i grupper om 10 till 20 st med sina äldre motorcyklar.