En första blick på denna fråga gav vid handen att det skulle bli svårt att nå många poäng.

Sid 2 från första kontrollen visar på de finurliga frågorna.

Här parkerade vi vid ankomst till kontroll nr 1. Alla blev under besöket fotograferade här hållande i motorcykeln.

Det första man såg var utskänkning av kaffe och bulle. Det smakade bra. Klubben passade också på att tjäna en peng på alla som med moderna hojar följde oss runt banan.

Alla skulle ha sina svar markerade av funktionär.

Denna funktionär hade ett trevligt utseende. Han lånade mig en penna då jag ej hade någon med mig. Jag slarver. Han hade haft en släkting till mig som lärare i skolan. Tänk vad världen är liten.

På kontroll 2 fortsatte de finurliga frågorna. Npg vet man vemFurtan var, men vad hade han vunnit och när?

Fråga D och E var väl sådan som kan hänföras till allmänt kunnande, men var MC:n Hinden var tillverkad?

Denna kontroll nr 2 låg på ett litet näs till en för mig okänd sjö. De lokala deltagarna tycker förstås att man borde ha vetat det. Ett trevligt läge var det i alla fall. 109 är Sune Berglund som blev 24:a med sin Norton Dominator och Norton bredvid med 124? är Leif Gunnarsson som inte finns med i startlistan.

Det var så varmt den här dagen att funktionärerna var tvugna att röra på sig.

På sidan fanns flera hojar vars förare var nere och studerade frågorna. Undrar om inte det är Stig Olssons Centrum som får sin hjälm testad av en beundrare.

Nog visste jag på kontrill nr 3 att det funnits en bil i Frankrike som hette Matra. Naturligtvis antog man att fabriken hade börjat med motorcyklar. Så var inte fallet utan Ungern skulle vara rätt svar.

Att känna igen en bild på en mc motor var naturligtvis hopplöst.

Här var det i alla fall matuppehåll. Genomsvettig släpade man sig in i ABB:s lokal utspisning. På valborundan har man alltid bra mat. Är man inte nöjd med frågorna så arr man alltid nöjd med maten. Raka motsatsen till bra mat har Mälardalsrallyt, som är under all kritik.

Kön till matdisken. Det gick snabbt och smidigt.

Tummen upp för bra mat. Tänk vad viktigt det är.

Kontroll nr 4 var praktiskt prov. Här skulle man kasta tre cykelringar på en pinne. En ring var betydligt mindre och gav naturligtvis mer poäng. Det fanns faktikst de som lyckades. Man hade ju hållit i den gamal hojens styre en längre stund nu så musklerna var inte alls koordinderande.

Flera bilder från cykelringkastningen.

Nära min inte på, men titta på nästa bild, som är nästa kast. Den gick på.

Jag koncentrarde mina bilder från en deltagare.

På gårdsplanen kinde vi parkera lätt. 118 är Tommy Lind och 132 är Mats Olsson båda med Triumph Bonneville.

Här hade också den lokale bilentusiasten parkerat sin lagom renoverade A-Ford.

En Nimbus fastnade också på bild. Ole Karlsson från Skutskär som också hade passagerare.

Kontroll 5 gällde det att ha kontroll över sin styrka, genoma att med fingret slå en linjal så den skulle stanna på helst 3 poäng. Det var de flesta dåliga på då man hållit i styret på hojen och armmusklerna var något spända

Här demonstrerar en funktionär hur det skulle gå till.

Efter att fått 0 poäng kunde man glädja sig åt att titta på 2 st fina Thunderbirds.

Kontroll 6 skulle hästskor kastas mot en pinne och lägga sig runt. Många träffade pinnen men hästskon studsade bort = 0 poäng.

Öppningen på hästskon är i alla fall vända åt rätt håll.

Det gällde att hålla hästskon på rätt sätt. Kstet skulle var mjukt och balanserat annars flög den för långt eller studsade på pinnen.

Det ser mycket bra ut....

...och sedan nästa kast.

Nu var det dag för sista kontrollen. Phuuuu.

Kontroll 7 vid målet bestod i att veta vad det var för sorts cykelhjälpmotor. Nu var man alldeles blåst i huvudet efter att ha kört hela banan runt.

Jag kom ju sedan ihåg att jag sett en sådan hängande i taket på Rydaholms museum. Det minnet låg väl dolt.

ÖWA-hjulet var en märklig konstruktion och säkert ganska farlig speciellt på den tidens vägar.