Prisutdelning Valborundan 2008. Ref 1 Hyttor och gruvor i Bergslagen
Med MC till Flatenbergs hytta.
Text och bild Björn Bellander. Bilder 2008

sedan 060105

Uppdaterad
2011-04-12
© Björn Bellander
Tillbaka

Angelsbergs hytta
Oljeon
Ombenning
Melings hyttruin
Dunshammar
Lapphyttan
Klackberg
Svinryggen
Mossgruvan
Hogfors
Polhemshjulet
Karmansbo
Trangfors
Flatenbergs hytta
Flogbergets gruva
Kloten
Sura bruksmuseum
Ulfshyttan
Klenshyttan
Norns hytta
Roda Jorden
Stjarnsund
Kloster
Loa hytta
Pershyttan
Trummelsbergs hytta
Sala sikvergruva
Falu koppargruva
Hillänget Ludvika

Länkar

Flatenbergs hytta 2

 

Infart till hyttan. Ref 1Hyttan när man gjorde 3000 ton om året i början av 1900-talet. Ref 1Det är kris med Flatenbergs hytta. Den har varit stängd hela 2008 på grund av spricbildningar i masugen och man kunde ej besöka den invändigt. Därför är det aktuella bilderna endast från utsidan. Men Som det såg ut efter nedläggningen. Foto av foto.tillsammans med de informationstavlor blir det ganska bra ändå. Bilden visar den kompletta rostugnen så sent som 1925. Trots att den inte varit i bruk sedan 1918 ser den ganska intakt ut. Jämför andra bilden som den ser ut idag. Bara själva ugnen kvar och en renoverad transportör. Stenhuset till vänster är klensmedjan där man en tid färskade järnet Till smidbart järn. Läs om järnframställningen. Första bilden här under visar själva masugnen idag. Den var moderniserad så mycket det gick i början av 1900-talet. Hyttan hade försetts med en turbin och en ångmaskin för att kunna köra året om 1870. Som vid alla masugnar fanns det inte tillräckligt med vatten för hela årets drift. Moderniseringen räckte inte utan när Masugnen idag. Ref 1Rostugnen. Ref 1första världs kriget tog slut kunde man inte längre konkurera på grund av att behovet av järn drastiskt minskade. Hyttan blåstes ned 1918. Det var säkert ett hårt slag för alla bergsmän som tillsammans drev Den grävda vattenkanalen. Ref1Rester av kolhuset där bergsmännen hade sina kolbås. Ref 1denna oberoende masugn. Det var nämligen bergsmännen i trakten som själva tog fram malm och kol från sina gruvor och skog. Detta fraktades till hyttan där det lagrades. Sedan fick man i hyttan tider att smälta sitt eget järn. Sedan under den tid då masugnen var igång fick bönderna sina tider av masugnsmästaren som var anställd av ägarna och kunnig på framställning av järn. Hyttan har aldrig ägts av något bruk.
Masugnen tecknad vid tappning av järn. Ref 1Transporetören från kolgården till masugnens topp. Ref 1Flatenberg omnämns redan på 1300-talet. Då gjordes säkert järn på ett primitivt sätt. Läs om detta. De gruvor som fanns i närheten var Humboberg, Håksberg, Nyberget och Gräsberg.
Järnet användes i början för eget bruk att tillverka verktyg till egna gården. I början på 1600-talet fick man bara fram ca 20 ton järn om året och det räckte knappast till någon försäljning. Hyttan moderniserades ett flertal gånger Forbönderna hämtar sitt kol vid järnvägsstationen. Foto av foto.och 1870 byggdes det vi ser idag. Då kom man senare upp till en produktion av 3000 ton om året. Hyttan renoverades 1984 till vad man idag kan få se.
Hur hittar jag. Kör 66:an till Smedjebackens rondell där tar du till höger och efter cirka 500 m finns en skylt Flatenbergs hytta. Kör sedan tills du ser avtagsvägen enligt min första bild.
Bilder från följande ägare har använts i bjorns-story.se med vederbörligt tillstånd:
Referens 1: © Björn Bellander  bjorn.bellander(at)telia.com
 
Bäst i Internet Explorer 6.0 eller senare.
Bäst i upplösning min 1024x768. Min färger 256.
För video är Windows Media Player och Nero player provade.

© Copyright Björn Bellander