|
Länkar
Flogberget 1
Pers
fotoblogg
Om
Flogberget
Flogberget historia
|
 Till
Flogbergets gruva svänger man av från 66:an efter Smedjebacken strax efter man
kör förbi Lernbo. Det är tydligt skyltat men man kan ta av lite för tidigt. På
denna lilla väg kommer man fram till skylten du ser
 på
bilden. Det fotot tog jag på väg hem så min bil står åt fel håll. I alla fall
hittar du en bra parkering efter ca 1 km. Här finns en bra översikts karta för
Bergslagen. En kort promenad upp till ett café. En bra karta av berget
skall man studera. Från denna caféstuga utgår guidningen. Först blir den en
promenad efter en förberedd stig. Gruvan är ungefär till hälften gjord med
öppna schakt. Högsta punkt är 45 m ovanför
gruvans
ingång. Detta innebär att den ej är helt
 vattenfylld och därför en lämplig
besöksgruva. När jag besökte platsen var det mitt i sommarens högtryck ca 27 °
och de flesta var mycket lätt klädda. Dessutom var det ett
gäng barn med. Dom var snälla och jag fick
 plötsligt en liten hand i min för att
hjälpa till i trapporna. Det var trevligt. Vid utsiktspunkterna fanns skyltar
med namn på det schakt man såg. En del märkliga hål
förklarades
med att brytningen låg en gång på den nivån och att man här forslade ut malmen
till en lägre nivå för transport. Gruvan som man gärna kallar gruvor startades
redan på 1600-talet och innehåller
magnetiskt järn. Men redan på 1300 talet
finns platsen omnämnd på grund av de åsknedslag
som slog
ned på platsen. Gruvans
malm innehöll dock ej mer än ca 24%
järn så brytningen var ej särskilt lönsam. I slutet av 1800-talet utvecklades
masugnarna och krävde mer järn och Flogberget kunde ej leverera till rätt pris
varför gruvan lades ned 1899. Troligtvis i samband med elektrifieringen. Ingenjör Gröndahl hade redan i början av 1900-talet planer på att få
fart på brytningen genom hans uppfinningar
 av
anrikningsverk och brikettillverkning av järn. Detta var färdigutbyggt 1906, då
brytning åter började. Gruvans järninnehåll räckte dock ej längre än till 1918,
då WWI slutade. Behovet av järn minskade då
kraftigt
och gruvan blev olönsam.
 Detta
skedde på ett år trots att den 1917 hade givit den
största vinsten i sin historia. Gruvvandringen börjar på den sk. 0-nivån där vår
snälla guide öppnade den låsta porten. Här
samlades
vi på en plats där teater ges (gruvspel) en  gång
om året. Här fick vi prova med
magnet att det var magnetisk malm. Nu skulle vi gå in i den gruvgång som finns,
där det bara var 4-5° varmt. Ingen i sällskapet tycktes fatta detta. Det
blev ett väldigt klagande på mammorna som visade stort missnöje. Barnen
klarade sig bra. Detta bar med sig att vi ej gick den guidade
rundan.
Några foton fick jag i alla fall. Guiden tyckte det var tråkigt för han
hade varnat deltagarna. Efter detta var vår uppgift att ta oss upp till
utgångspunkten 45 m upp.
Sist ser du en bild från det intressanta anrikningsverket som sorterade den
magnetiska malmen från sten. Även en bild av arbetslaget. |