|
Länkar
Karmansbo
Om Karmansbo
Karmansbo herrgard
Masugnen
Malmen |
 
 
 
 
 
 
 
|
Karmansbo hittar du i nedre
vänstra delen av kartan. Man utgår från Kolsva och kör ca 10 km mot
Skinnskatteberg. Du träffar på skylten Karmansbo bruksmiljö. Någon entre
är det inte men du kan frivilligt lägga en peng i en gammal mjölkruka.
Det gör man gärna om du möts av en till riktig smed, utklädd medlem i
smedjans intresseförening. Det första man ser är en flätad kälke med
kol. Många smedjor använde delvis dock koks för att värma med. Det var en
bestämmelse från järnkontoret, som styrde uttaget i skogen. Smedjan som
är iordningsställd så tillvida att man kan demonstrationsköra. vilket
görs en gång per år första helgen i juli. Flera av hammarna är i ett
bedrövligt tillstånd. En hammare (mumblingshammare) och valsverket är iordninggjorda.
Före valsverkets tid smidde man "plattjärn" vilket var vad smedjan
producerade. Att valsa var det nya sättet att pressa bort föroreningarna
i järnet. Det gamla kallades för räckhammarsmide och känt i hela världen.
När valsverket togs i bruk krävde flera köpare att det skulle synas att
järnet var räckhammarsmitt. Då fick ett gäng smeder stå och slå på
produkten för att det skulle synas. Vid mitt besök demonstrerade min
smed hur man
arbetade i en Lancashireugn. med de hjälpmedel man hade på den tiden.
Till alla smedjor och hytter finns den en eller flera blåsmaskiner. Allt
drevs av kraften i Hedströmmen. Dock numera för demo är en elmotor
inmonterad för att kunna köra en härd, hammare och valsverket. Karmansbo
överlevde ända till 1958 vilket visar på den höga kvaliteten på
produkten man hade. |
Många historier finns naturligtvis om orter som under flera
århundranden producerat järn. Bl.a. om den mycket storvuxna Holms
jätten. Honom skulle alla traktens ungdomar ge stryk på helgerna. Det
gick ju aldrig vägen utan de hamnade vanligtvis i diket. För att smörja
hammarnas leder användes skogsnigeln eller de man fick tag i. Alla som
sett en diligens i en västern film kanske minns hinken som alltid hängde
och slängde baktill. Den var till att ha sniglar eller fett i för att smörja
hjulaxlarna. Det var det nog ingen som visste.
Karmansbo ägdes av familjen Örnclou och därför hade järnet sitt signum
av en örn. Det var ett märke som garanterade högsta kvalitet och var
känt i hela världen. |