Kolgården Trummelsberg 2008. Ref 1 Hyttor och gruvor i Bergslagen
Med MC till Karmansbo smedja
Text och bild Björn Bellander. Bilder 2008


sedan 060105

Uppdaterad
2011-04-12
© Björn Bellander
Tillbaka

Angelsbergs hytta
Oljeon
Ombenning
Melings hyttruin
Dunshammar
Lapphyttan
Klackberg
Svinryggen
Mossgruvan
Hogfors
Polhemshjulet
Karmansbo
Trangfors
Flatenbergs hytta
Flogbergets gruva
Kloten
Sura bruksmuseum
Ulfshyttan
Klenshyttan
Norns hytta
Roda Jorden
Stjarnsund
Kloster
Loa hytta
Pershyttan
Trummelsbergs hytta
Sala sikvergruva
Falu koppargruva
Hillänget Ludvika

Länkar
Karmansbo

Om Karmansbo

Karmansbo herrgard

Masugnen

Malmen

Karmansbo i nedre vänstra delen. Ref 1Kolsläden. Ref 1






Gamla smeders markering. Ref 1En gammal mumblingshammare. Ref 1






Smälthammare användes för att slå ihop göten före valsningen. Ref 1Den berömda räckhammaren.Föregångare till valsverket. Ref 1






Blåsmaskin. Ref 1Lancashire vällungn. Ref 1






Smälthammare. Ref 1Del av valsverket. Ref 1






En docka framför en vällugn. Ref 1Info om Holms-jätten. Ref 1






Klicka för texten. Ref 1Holms-jätten blev sheriff i Amerika. Ref 1










Karmansbo hittar du i nedre vänstra delen av kartan. Man utgår från Kolsva och kör ca 10 km mot Skinnskatteberg. Du träffar på skylten Karmansbo bruksmiljö. Någon entre är det inte men du kan frivilligt lägga en peng i en gammal mjölkruka. Det gör man gärna om du möts av en till riktig smed, utklädd medlem i smedjans intresseförening. Det första man ser är en flätad kälke med kol. Många smedjor använde delvis dock koks för att värma med. Det var en bestämmelse från järnkontoret, som styrde uttaget i skogen. Smedjan som är iordningsställd så tillvida att man kan demonstrationsköra. vilket görs en gång per år första helgen i juli. Flera av hammarna är i ett bedrövligt tillstånd.  En hammare (mumblingshammare) och valsverket är iordninggjorda. Före valsverkets tid smidde man "plattjärn" vilket var vad smedjan producerade. Att valsa var det nya sättet att pressa bort föroreningarna i järnet. Det gamla kallades för räckhammarsmide och känt i hela världen. När valsverket togs i bruk krävde flera köpare att det skulle synas att järnet var räckhammarsmitt. Då fick ett gäng smeder stå och slå på produkten för att det skulle synas. Vid mitt besök demonstrerade min smed hur man arbetade i en Lancashireugn. med de hjälpmedel man hade på den tiden. Till alla smedjor och hytter finns den en eller flera blåsmaskiner. Allt drevs av kraften i Hedströmmen. Dock numera för demo är en elmotor inmonterad för att kunna köra en härd, hammare och valsverket. Karmansbo överlevde ända till 1958 vilket visar på den höga kvaliteten på produkten man hade.
Många historier finns naturligtvis om orter som under flera århundranden producerat järn. Bl.a. om den mycket storvuxna Holms jätten. Honom skulle alla traktens ungdomar ge stryk på helgerna. Det gick ju aldrig vägen utan de hamnade vanligtvis i diket. För att smörja hammarnas leder användes skogsnigeln eller de man fick tag i. Alla som sett en diligens i en västern film kanske minns hinken som alltid hängde och slängde baktill. Den var till att ha sniglar eller fett i för att smörja hjulaxlarna. Det var det nog ingen som visste.
Karmansbo ägdes av familjen Örnclou och därför hade järnet sitt signum av en örn. Det var ett märke som garanterade högsta kvalitet och var känt i hela världen.
Bilder från följande ägare har använts i bjorns-story.se med vederbörligt tillstånd:
Referens 1: © Björn Bellander  bjorn.bellander(at)telia.com
 
Bäst i Internet Explorer 6.0 eller senare.
Bäst i upplösning min 1024x768. Min färger 256.
För video är Windows Media Player och Nero player provade.

© Copyright Björn Bellander