Med MC bland hyttor och gruvor. Klotens hytta

Skapad 091020
Tillbaka

Angelsbergs hytta
Oljeon
Ombenning
Melings hyttruin
Dunshammar
Lapphyttan
Klackberg
Svinryggen
Mossgruvan
Hogfors
Polhemshjulet
Karmansbo
Trangfors
Flatenbergs hytta
Flogbergets gruva
Kloten
Sura bruksmuseum
Ulfshyttan
Klenshyttan
Norns hytta
Roda Jorden
Stjarnsund
Kloster
Loa hytta
Pershyttan
Trummelsbergs hytta
Sala sikvergruva
Falu koppargruva
Nora Veteranjärnväg
Grängesberg tågmuseum
Hillänget Ludvika

Samtliga bilder egna eller avfotograferade från anslagstavlor och ur boken om Kloten eller där annat anges. Fakta från TGOJ:s hemsida samt ur Ernst Wannedahls bok om TGOJ.

Allmänna bilvägen 2009 på den gamla järnvägsbanken. Ref 1

Kloten, ett mindre äldre industriområde 22 km österut från Kopparberg. Här bland underbara

Slipers som ligger kvar från järnvägen 2009. Ref 1

små sjöar och bäckar som ger den orörda skogen möjlighet för de större svenska vilda djuren en chans att överleva.
Här har svenska kungar under århundraden jagat framför allt älgen, skogens konung, i det fridlysta området Malingsbo. I den lilla byn, Kloten, som från början tillhörde Ramsbergs socken. Idag en del i Lindesberg. Här hade de jord/skogsägande bildat en sammanslutning och byggt en hytta. Man hämtade sin malm

från Grängesberg, troligen, som ligger närmast, fram till 1877 genom att forsla den med häst och fora över sjöarna. På Långvattnet tuffade den lilla ångbåten Tärnan och drog malm, järn och trä på pråmar. Släkten Heijkenskiöld köpte hyttan 1822 och drev den vidare. 1872 organiserade en engelsk

Bygget av stationsområdet. OBS att stationshuset fanns redan. Ref 1

affärsman, Cassel, som tillsammans med Liljevalch och Tham tog över ägandet och driften. Cassel var i Sverige i samband med järnvägsbygget Frövi - Ludvika. Det var vanligt på den tiden att engelsk expertis kom till Sverige för att leda dessa byggen och därmed investera mycket pengar. Man förstod att för att hyttan skulle drivas och generera pengar måste malmens transporter förbilligas. Dessa två herrar Tham och Cassel som var affärsmän i malm tog sig an att bygga en anslutning 1876 till linjen Frövi - Ludvika,

med föreningsstationen Bånghammar alldeles utanför Ljusnersberg. Nu kunde man få upp malmen billigare och dessutom transportera iväg allt virke som man fick fram från området i Kloten.
I Kloten bildades en kapitalstark firma

Utfart från Kloten med avstickare till hyttan. Notera kullen som fortfarande finns kvar 2009. Ref 1

som kallades Klotenverken. Den användes som ett fadderbolag för att köpa upp

Järvägsbanken där idag bilvägen finns mot Kölsjön. Ref 1

gruvor i Grängesberg. Det var så att Grängesmalmen innehöll fosfor och man kunde ännu ej tillvarata den på ett bra sätt. Nu hade två engelsmän Thomas och Gilchrist tagit fram en metod att med koks rena den från fosfor. Nu blev det fart för att säkra tonnage till järnvägarna. Tham fick i uppgift att köpa upp alla små järnvägar i och med att Frövi Ludvika banan blev byggd. Först köptes Klotenverken av Frovi - Ludvika järnväg och dessutom genom Tham köptes gruvor i Grängesfältet där de största fyndigheterna fanns. Dessa samlades under namnet Grufvaktibolaget Grängesberg. Man lät allt detta administreras av Klotenverken AB som man köpt upp av släkten Heijkenskölds arvingar. Nu hade man försäkrat sig om att det fanns underlag för att transportera malm. Det fina stationshuset i Kloten var kontoret för Klotenverken, därför blev det så stort.

Tills vidare fortsatte man med hyttan i Kloten. Den var belägen där dagens

fiskodling ligger. Vad man kan se idag är endast grunden till rostugnen samt

Det gamla hyttområdet där idag en fiskodling finns. Ref 1

en del byggnader som övertagits av dagens fiskodlare. Till skogsbruket

Vattenröret som idag leder ned till fiskodlingen. Använders troligen tidigare till hyttan. Ref 1

hade man sedan länge ordnat med flottningsleder för trävirket, som var en stor produkt i Kloten. Sjösystemet norr Kloten hade avrinning norrut. Kloten järnvägen upprätthölls ända fram till 1934 och man transporterade virke från Klotens ångsåg, som gick vidare till Oxelösund för transport till England och Tyskland. Någon export av järn förekom ej då det såldes endast i mindre poster, dessutom lades hyttan ned 1910. Det finns olika uppgifter om

Det imponerande stora området med ångsågen och upplag. Ref 1

Klotens verksamhet med trävaror, gruvor, masugnar och valsverk (Nyfors?) att malm exporterades, men kring 1880 kom en kraftig nedgång i konjunkturen och någon export kom ej till stånd över Oxelösund. Transporter inom området

Kölsjöns stationshus från början av 1900-talet. Ref 1

Kloten före försäljningen skedde på sjöarna norr Kloten. Här hade man en ångbåt Tärnan.

Dessa sjöar med den viktigaste Långvattnet hade avrinning norrut och transporterna gick då över Malingsbo och Hedströmmen. Järnvägen till Kloten var därför mycket efterlängtad och hade sin föreningsstation i Bånghammar för anslutning till Frövi-Ludvika. Halvvägs till Kloten fanns stationen Kölsjön, där loket tankade vatten och hade ett eventuellt möte.

Från Kölsjön till Kloten, 11 km, var det ej så mycket motlut för tågsättet. Man

Klotenlok. Bild från Sverigen Järnvägsmuseum. Ref 31

hade 2 lok som båda var placerade i Bånghammar, där ett lokstall

Gammalbild av "Klotgeten" från en bildtavla i Kölsjön. Ref 1

fanns liksom en vändskiva. I kloten fanns ett (flera lok) parallellstall med 5 m vändskiva.
Loken kallades av befolkningen för Klotgeten. De var treaxlade vilket var nödvändigt för de stora stigningarna från Bånghammar upp till Kölsjön. Det kunde vara mycket kraftiga lutningar. 1896 övertog Grufaktibolaget i Grängesberg Klotens AB koncession för brytning av malm och 1899 förstatligades Klotenverken. Järnväg och industrianläggningarna togs över och administrerades av Domänverket. Frövi - Ludvika, FLJ, skötte trafikeringen. Kvar återstod nu ångsågen med dess produktion. 1910 lades hyttan ned och järnvägen upphörde 1934. Man öppnade senare en skogshögskola i Klotens stationshus.

Tillbaka