Tool for railway reparation. Ref. 1 Hyttor och gruvor i Bergslagen
Med MC till Långshyttan
Text och bild Björn Bellander. Bilder 2014
Tillbaka
English version Se också Lokomotiv Verktyg.
Oficiell webbsida

sedan 060105

Uppdaterad
2017-07-14
© Björn Bellander
web counter
web counter
Tillbaka

Angelsbergs hytta
Ags hytta
Bispbergs gruva
Bjorndammens hytta
Dunshammar
Flatenbergs hytta
Flogbergets gruva
Grangshammars bruk
Hogfors
Klackberg
Karmansbo
Klenshyttan
Korsans smedja
Kloten
Lapphyttan
Langshyttan
Mellings hyttruin
Mossgruvan
Norns hytta
Ohs Bruk
Oljeon
Ombenning
Ostra Silvberg
Polhemshjulet
Sala Silvergruva
Svinryggen
Sura bruksmuseum
Skottvangs gruva
Trangfors
Ulfshyttan
Vintjarns gruva


Akers Styckebruk hytta
Roda Jorden
Stjarnsund
Loa hytta
Pershyttan
Trummelsbergs hytta
Sala silvergruva
Nora veteran jvg
Falu koppargruva
Hillänget Ludvika
Tykarpsgrottan
Pershyttan
Riddarhyttan koppar
Ramnäs valsverk
Kratte masugn
Mojsen Grangesberg

Overview blast fondry 1759. Ref. 1

Toppen på hyttan kallad kransen. Här skedde all påfyllning. Ref. 1

Info om hur en hytta drivs 1. Ref. 1/54

Mer om hur en hytta drivs. Ref. 1/54

Kolryssja. Ref. 1

Utslagshål på rådslagets nivån. Ref. 1

En tackjärnstacka från gamla Mulltimmerhyttan. Ref. 1

Model över Långshyttan. Ref. 1

Lankar

Kloster

Klosters bruk

de Lavals smedja

Langshyttan

Brukshistoriska Langsyttan

Kanaler

Klosterverken

Edske masugn

Bessemermetoden

Martinprocessen

Thomasprocessen

Ld processen

BLJ-Jarnvag

 

Långshyttans masugn 1861. Ref. 1

Långshyttan
Sjöarna
I Husby socken finns 4 sjöar som tillsammans var förutsättningen  för Långshyttans industriella expansion under 1800 och 1900-talen.

Den nordligaste heter Dammsjön och avvattnar området norr därom, som reser sig upp till 354 m.ö.h. Till denna sjö rinner tre vattendrag.

Dammsjön är i sin tur söderut sammanbunden med en mindre sjö. Rällingen på 108 m och från denna leder ett vattendrag till Tyllingen ca 105 m, som också får vatten från Lången på 109 m. Av storleken på sjön Lången kom det mesta vattnet från denna sjö.
 
Karta över Langshyttans vattensystem. Hitta .seHela det här vattensystemet ligger ca 3 mil norr om Hedemora i Husby socken och allt vatten rinner i Långshytteån genom det lilla samhället Långshyttan, som har funnits sedan långt före 1427, men finns inte nämnt i skrifter förrän 1535. Några km söderut rinner vattnet i Amungen som strax når ut i Dalälven. Vattensystemet kan studeras i Google Earth.

All denna kraft, som dessa vatten, kan skapa förutsättningar för bergsmansbruk, som uppfördes utefter dessa vattendrag och det var rikligt med vatten som gjorde att man kunde hålla igång industrierna året om.

Man känner till åtminstone 5 st hammare utefter detta vattensystem. Utvecklingen hämmades dock av svårigheterna att få fram malm, som endast kunde fraktas vintertid utefter frusna vattendrag och sjöar.

Bergsmännen
Det tiotal bönder i Långshyttan som hade rätt att starta järnhantering byggde en mulltimmerhytta på 1500 talet, som utnyttjade vattenkraften som rann genom det lilla samhället, som uppstod kring hyttan. Endast bönder ägandes mark hade rätt till denna verksamhet, som delades dem emellan genom andelar. Den malm man använde kom från många mindre gruvor, men främst från Bispberg och Garpenberg. Det kol man behövde togs ur deras egna skogar.

Byggnadsär för den gamla hyttan 1759. Ref 1Man hade 2 st mindre hyttor av vilka den ena utdömdes av
bergskollegiet. Den kvarvarande revs så
1759 års hytta idag. Ref. 1småningom och en helt ny mulltimmers hytta byggdes 1759. Den var då störst i Sverige och gav så småningom hela 2000 ton tackjärn om året.

Från början hade man inget tak över hyttpipan och inte heller någon riktig rostugn. Utvecklingen gick därhän 1840 att man tog den gas som bildades i toppen av hyttan och ledde den till en nybyggd rostugn. Nu var man igång på riktigt. Men fortfarande hade man problem att få fram malmen. Detta problem kunde man dock inte göra så mycket åt.

Rällingsberg
So called LUS to read magnet fields in order to find ore. Ref. 1Allting rullade på till dess en bonddräng Clas Westerholm hittade en malmåder 1841, ca 700 m lång i området öster om sjön Rällingen. Han mätte in denna åder med en sk. LUS, en sorts kompass där nålen rörde sig nedåt, även kallad magnetometer. Det visade sig att fyndigheten var mycket lönsam på grund av sitt läge.

Man kunde nu lättare få ned malm till hyttan. Fortfarande var det dock häst och kälke som gällde. Det fanns ju förstås andra lösningar. Det börjades med att man grävde en kanal till brytnings området från sjön Rällingen, som låg ungefär 500 m från gruvan. Nu kom pråmar till användning och dessa stakades ned till Rällingen där man rodde dem över och sedan stakning genom befintligt vattendrag till sjön Tyllingen. Sedan var det ca 500 m kvar till hyttan, vilken transport skedde manuellt. Jämfört med transporter från Bispberg var detta som en dröm.

Kloster tar över
Bergsmännens andelar i hyttan var nu på upphällningen och ägaren till den nya gruvan var Kloster som ligger några mil från Långshyttan. Där hade man också en hytta, som en gång uppstått på grund av Gudsberga kloster, som kommit till i slutet av 1400-talet med hjälp av gåvopengar. Dess moderkyrka var Alvastra kloster. 1527 tog Gustav Vasa genom reduktionen hand om det rika klostret för att här skapa en järn industri och senare även Sverigen största kruttillverkning 1741. Här startades ett plåtvalsverk 1801. Det blev ledande i Sverige och ett företag Kloster AB bildades. En av de anställda, som kom från Långshyttan, 1876 var Gustav de Laval. Han med mjölkseparatorn, om du inte visste och många andra. Genom honom förbättrades Bessemerprocessen.

Här fanns det mycket pengar, vilket inte bergsmännen i Långshyttan hade. Kloster ägde ju dessutom gruvan i Rällingsberg. Men så länge en bergsman ägde andelar kunde man inte göra något. Sedan länge hade man köpt upp dessa och 1859 förvärvades de sista av Bengt Gustav Jansson. Hans minne finns bevarat i Bengtsgården, vilket var den bergsmansgård som han ägde. Idag liggande alldeles bredvid 1759 års hytta. Den är nu centrum för Långshyttans Brukshistoriska förening.

Nya hyttan
I och med detta hade Kloster full kontroll över Långshyttan och stora investeringar kom till. 1861 byggdes en ny hytta. Se bild ovan. Fullt utbyggd producerade den 5000 ton tackjärn om året. Den gamla blåstes ned och är nu en av Sveriges bäst befarade mulltimmer hyttor. Här har man även samlat andra verktyg och maskiner. Denna nya hytta byggdes sedan om och en ny pipa byggdes, som var både högre och bredare. Den andra pipan revs som troligen var en rostugn.

Flera kanaler
Vad man nu skulle investera i var att bygga bättre kanaler för transporten av malm. Nu tillkom den sk malmkanalen. Malmen levererades nu ända fram till hyttan. Det var en kanal från Tyllingen fram till masugnen.

Nu kom nyttan med att ha Gustav de Laval anställd. Man hade problem med vatten i Rällingsbergsgruvan och för att pumpa bort det byggdes en kanal 1865 och en turbin installerades. Det var en konstruktion och uppfinning som de Laval gjort. För att få mer vatten byggdes en kanal mellan Dammsjön och Rällingen samt därifrån med en trumma till turbinen detta gav så mycket kraft att elektriska borrmaskiner kunde installeras i gruvan. Den kallades för Hienshyttekanalen.

Bessemermetoden m.fl

Nya uppfinningar hur man skulle rena tackjärnet kom från England. Istället för att stå och knåda en ca 100 kg glödande järnklump i en Lancashire ugn hade man i England kommit på att blåsa luft (syre) genom en smälta från masugnen. Detta gjordes i en sk konverter. Nu "brändes" föroreningar bort och stålet blev smidbart. Det här var en metod som förhindrade att Långshyttan sögs med i "hyttdöden".
Metoden försöksprovades, men misslyckades, 1857, av grosshandlaren Pontus Kleman och John Leffler. Göran Fredrik Göransson, som en av grundarna till Sandvikens Järnverk köpte 20% av patentet i England och gjorde nya försök vid Edskens masugn som ägdes av Högbo Bruk. Metoden blev dock inte accepterad förrän 1865.
Det gick åt mycken kraft att driva blåsmaskiner till denna. Därför måste en ny kanal grävas 1870 bredvid malmkanalen, då denna ej gav tillräckligt med vatten för Bessemerverkets turbiner.

Under årens lopp har flera olika processer för rening av järn sett dagens ljus. Ungefär samtidig med Bessemer, som blåste luft från Info om Martinugn. Ref. 1botten, fanns Martin-processen (denna byggde på återvinning av skrot). För fosforrik malm användes Thomas-processen, som var viktig för malmen i från Grängesbergs gruvor. Dagens metod kallas för LD-processen, i vilken syre med högt tryck blåstes genom ett rör (lans) rakt på smältan.
Långshyttan hade ett Martin-verk som startades 1905 och ett gjuteri mest för eget bruk. Resten av Martinverket. Se trekantiga skuggan. Bild från Hitta.se.Produktionen gjorde att man behövde 3 Martin-verk. Av denna byggnad finns endast den norra gaveln kvar, då man ej fick riva den. Ett elektrostålverk med induktionsugn och ett kallvallsverk, som var ett arv från Kloster.

Stjärnsund
Christofer Polhems Stjärnsund köptes 1871 av det nu nybildade Klosters AB. Efter att hyttan var färdigbyggd  kom nya investeringar, 1883, då gjuteri, mekanisk verkstad och götvalsverk kom till. Stjärnsund ombildades helt till manufakturverk och för transporter mellan Långshyttan, Loket Kloster 2 utställd bredvid masugnen. Ref. 1Stjärnsund och Byvalla station för omlastning till norra stambanan byggdes en järnväg med start 1889. Denna järnväg var smalspårig med 891 i spårvidd kallades Byvalla järnväg och var klar 1891. Långshyttan blev 1910 större än Stjärnsund vilken gjorde att den centrala ledningen flyttades till Långshyttan.

Kloster
Det gamla Kloster med sitt krutbruk, nedlagt 1871, och plåtvalsverk började nu att spela ut sin roll mest på grund av dåliga transportmöjligheter och liten vattenkraft. 1888 lades det ned. Dess verksamhet flyttades till Stjärnsund och Långshyttan. Kloster idag är endast en plats där vi intresserade kan se gamla byggnader från en industri som hade stor inverkan på järnets utveckling i Husby socken.  Herrgården som en gång byggdes åt brukspatronen är idag en Bo på lantgård-gård.

Nya produkter
Utvecklingen under 1920-talet kom med det rostfria järnet som valsades till tråd, plåt och stänger, då ett kallvalsverk byggdes upp 1919. Sedan fick man fram snabbstål som blev en stor produkt. Trots dessa kom Långshyttan på obestånd och blev införlivat med Fagersta Bruk 1927, som skapades för att sammanhålla de bruk som producerade samma produkter.

Nedgång efter WWII.
Den fina masugnen som sedan 1861 försett långshyttan med tackjärn behövdes inte längre och den blåstes ned 1948. Byggnaden gjordes om till förråd och hyttpiporna revs. När man idag 2014 går in i en second hand butik under den en gång imponerande masugnen ser man endast rester, som är svåra att översätta till masugnspipor. Man byggde nu järnbehovet på Martin-verken. Stjärnsund hade lagts ned några år tidigare. Nu behövdes inte transporterna på järnvägen längre och Långshyttan - Byvalla järnväg lades ned 1964. Martinverket lades ned 1971 och stål gjöt köptes för den egna produktionen i valsverket. Under stålverkens strukturrationaliseringar på 1980-talet sammanslogs de svenska snabbståls tillverkarna till ett, under namnet Kloster Speedsteel. Detta köptes senare av ett Franskt företag  och blev Erasteel Kloster AB, medan den rostfria delen gick upp i Avesta Outokumpu Stainless.

Slutet
Det är lätt att förstå att nedläggning av resterna, 2014, skulle komma. Det genomfördes med en omstrukturering till andra järnverk i Finland och Tyskland.
Kvar idag är endast den Franska tillverkaren Erasteel i Långshyttan.

Under högkonjunkturen för Långshyttan var folkmängden 1960 3298 st och nu 2014 kommer den att minska till strax över 1200. Det är i paritet med den utveckling av järnindustrin som Sverige haft under många år.


Andra museer i denna webbsida

Museumlista
Adalen Bil MC museum
Arnold i Ramvik
Arsenalen pansarmuseum
Arvika bil mc museum
Assa museet Atvidaberg
AUDI Ingolstadt
Autoseum
Autostadt
Bugatti
Brooklands England
Beaulieu England
BMW
Bjorkenas mopedmuseum
Brosarp museistation
Bynanders Bil & MC
Chaparral bilmuseum
Duxford England
Dahlenmuseet Stenstorp
Enoch Thulin Landskrona
Eds Motorcykel museum
Falkopings MC museum
Flygvapenmuseum
Garagefynd Halsingl
Grafors Samlingar
Grangesberg Nostalgi
Grangesberg Lokmuseum
Hannover Latzen Flygmuseum
Hassleholm fordonsmuseum
Hyttor o Jarnbruk
Haynes England
Hedemora MCmuseum
Holmgrens VW samling
Huskvarna Industrim
Hjorted Mopedmuseum
Harnosands Bilmuseum
Ivar Bil & MC museum
Karlskrona bilsportmuseum
Koping bilmuseum
Krylbo-Norberg jvg
Ladfynd Halsingland
Ladenburg
Malmkoping Militarmuseum
Mina Fordon
MotorTechnica
MC-Collection Sto
Malmo Tekniska
Mercedes Benz
Motala museum
Munktells museum
National MC Museum Australia
Porsche
Regnsjo, SAF mfl bilar
Robothistoriska
Rydaholms bilmuseum
RossoBianco
Scania Industrimuseum
Skokloster museum
SSK-serien
SSK-ladbil
Surahammar MC
Soderhamn flygmuseum
Sinsheim
Svedino bil museum
Sparreholm museum
Sagen Teknikmuseum
Storvik Prylmuseum
Svenska Ubatar
Torsong MC museum
Tekniska Stockholm
Torsby Fordonsmuseum
Teknik Farfars tid Helsing
Ullared bilmuseum
Utombordsmuseum Varb.
Volkswagen
Volvo Industrimuseum
Veteran rallyn
Veteranmarknader
Ziegenhagen

Andra sidor
Lumpen
Resor
Min släkt

Sveriges Järnvägsmuseum
Vasteras Flygmuseum
Hagfors Industrimuseum
Karlskrona Marina

Bilder från följande ägare har använts i bjorns-story.se med vederbörligt tillstånd:
Referens 1: © Björn Bellander  bjorn.bellander(at)telia.com
Referens 54: Brukshistoriska Långshyttan fotoutställning
Bäst i Internet Explorer 6.0 eller senare.
Bäst i upplösning min 1024x768. Min färger 256.
För video är Windows Media Player och Nero player provade.

© Copyright Björn Bellander 2006-