ILO däcknötare. Ref 1
Ilo. Ref 1
Arvika bilmuseum, mopeder
Text och bild Björn Bellander 12 sidor
Bilder aktuella 2002, 08, 15, 16, 17

Tillbaka  English version Arvika museum hemsida
sedan 060110
Uppdaterad
2020-06-15
© Björn Bellander


Se även följande webbsidor om Arvika museum
Bilar, Motorcyklar
Lohman, Berini Cyclemaster, Velmo, Ilo Cyclemaster, Motor Wheel,; Motom, Andra motorer, ASB, Mustad,
Ljungström cykel, Peugeot, Ragne, Länkar,

 Sid 1

Skapad 130405

Tillbaka


English version

Lohmann

Info Lohmann. Ref 1
Info Lohmann. Ref 1

Länkar

Lohmann påhängsmotor

Lohmann fahrrad

Lohmann motor

Lohmann. Ref 1
Lohmann. Ref 1

Lohmann Typ 500 diesel 1952
Info delvis från museet.

Att konstruera en diesel som hjälpmotor kan vid första tanken verka onödigt originellt. Erfarenheterna från den tidens modell flyg motorer, visade sig att det gick alldeles utmärkt. De var mycket lättskötta och enkla att starta.

Med sina 18 cc var Lohman dieseln marknadens minsta cykelmotor. Den var därmed mycket lättmonterad på en vanlig cykel.

Placeringen var under vevpartiet och detta gjorde att tyngdpunkten blev mycket fördelaktig.

Att köra Lohmann skiljer sig från mer konventionella motorer. Man hade två rullhandtag. Det högra reglerar bränsleflödet och det vänstra reglerar kompressionen, vilken alltså är en variabel.

Den var mycket billig i drift och uppgift finns om högst 3 öre/mil.

Bugatti byggde en 10,5 cc moped med diesel motor. Se denna länk.

Motor: 1 cyl. 2-takt liggande diesel 19 cc. 0,75 hk/5000 v.min. Vikt: 6 kg.
Pris 1952: Komplett motor 360 kr.


 Sid 2

Tillbaka


English version

Berini

Cyclemaster

Info Berini. Ref 1

Info Berini. Ref 1

Länkar

Cyclemaster

Berini motor





 

Berini. Ref 1
Berini. Ref 1
 
Berini, ILO, 1952
Info delvis från museet.

Efter kriget ålades Tyskland att dela med sig bl. a. av konstruktioner för att få igång aarbetsmarknaden, i de fd av Tyskland erövrade länderna. Västalliansen bildade ett bolag, Interpro Pats. Pend., som under manteln krigsskadestånd skickade ingenjörer och konstruktioner för att få igång industrin. Bl.a. förutom att man, liksom Ryssarna, beslagtog hela industrier, sände till Holland  en grupp ingenjörer för att hjälpa företaget HNG i Haag att ta fram en DKW bil som konstruerats före kriget i Chemnitz. En prototyp togs fram av karossbyggaren Pennock, men den bedömdes för dyr.
DKW påhängare från 1921. Ref 48
DKW påhängare från 1921. Ref 48
En av de tyska ingenjörerna Bernhard Neumann hade i hemlighet med sig ritningar till DKW´s cykelmotor. (Ej motorn på bild). Den försökte sig HNG också på att ta fram, men hade inte råd med denna heller.
HNG´s konstruktionsavdelning bildade då en grupp med Bernhard Neuman och 2 holländska anställda att vid sidan om sitt ordinarie arbete ta fram en variant.

Berini hjälpmotor. Ref 48
Berini hjälpmotor. Ref 48
Det blev en framhjulsmonterad cykelmotor som fick namnet Berini. Vilket var de tre männens två första bokstäver i namnen. Bernhard, Rinus, Nico.

Utbudet av cyklar med hjälpmotorer var stort. när mopedlagstiftningen blev klar 1952. Ingen registrering, inget körkort. Bara att köra!

Hjälpmotorerna, eller påhängarna, som de kallades i folkmun, var mestadels importerade. De flesta vara tyska, men som syns fanns det även andra.

De kunde monteras på alla möjliga sätt och drivning skedde med rulle, kedja eller kugghjul.

Motor Berini: 1 cyl tvåtakt 49 cc 0.8 hk/4800 v-min.
Pris 1953: 470 kr.


 Sid 3

Tillbaka


English version

Velmo

Info Velmo moped. Ref 1
Info Velmo moped. Ref 1

Länkar

Velmon

Hjorteds moped

Velmo moped. Ref 1
Velmo moped. Ref 1
 
Velmo 1953
Info delvis från museet.

Charles Gustaf Valdemar Kroon i Vansbro, började som expedit, cykelreparatör och senare importör/återförsäljare.

Han byggde också sin första motorcykel redan 1909. Vid sidan om den vanliga cykeltillverkningen, gjordes motorcyklar under slutet av 30-talet, men framför allt under 50-talet.

Vad beträffar cyklarna, provade Kroon både bak och framhjulsfjädring 1936 - 1940.

Velmo påhängsmotor tillverkades från 1952. Den importerades från Tyskland från Velmo-Motoren Hamburg och och Charles Kroon blev återförsäljare.
Namnet Velmo användes på exportmodellen medan de som såldes i Tyskland kallades Nordap.

Den lanserades som "Det flygande tefatet" och var en ganska originell konstruktion i framhjulet.

Driften var med kugghjul. När marknaden för påhängare dog, lär Velmo ha reats för 95 kr.

Meningen var att man skulle konkurera med Cyclemaster som tillverkades av Rabineick.

Motor: 1 cyl. tvåtakt, egen tillverkning. 32 cc 0,37 hk/4400 v.min. Toppfart: 25,9 kmh. Vikt: 8 kg motor.
Pris motor: 465 kr. 


 Sid 4

Tillbaka

English version

Info Cyclemaster. Ref. 1

Info Cyclemaster. Ref. 1

ILO

Cyclemaster

Länkar

Cyclemaster

ILO motor



 

ILO däcknötare. Ref 1
ILO däcknötare. Ref 1
Cyclemaster 32 cc. Ref 1
Cyclemaster 32 cc. Ref 1
 
Cyclemaster 1952

Historien om Cyclemaster är mycket intressant. Den började redan 1932 när tillverkaren av Sachs motorer, lanserade Sachs Saxonette.

Den var utrustad med en drivning delvis inbyggd i bakhjulet på ett cykelhjul och drivning med kugghjul.

Sachs Saxonette. Ref 48
 Sachs Saxonette. Ref 48
Denna enhet visades i Berlin 1936 och började säljas 1938. Se bilden som är en 1998 års modell. 

Den såldes så bra att DKW tog fram en egen utveckling, som ej hann börja tillverkas beroende på att Hitler startade krig mot Polen 1939. Konstruktionen hamnade då på hyllan tills den dök upp efter kriget.

Efter kriget ålades Tyskland att dela med sig bl. a. av konstruktioner för att få igång arbetsmarknaden i de fd av Tyskland erövrade länderna. Västalliansen bildade ett bolag, Interpro Pats. Pend., som under manteln krigsskadestånd skickade ingenjörer och konstruktioner för att få igång industrin.

Bl.a. förutom att man, liksom Ryssarna, beslagtog hela industrier,. Till Holland sändes en grupp ingenjörer för att hjälpa företaget HNG i Haag att ta fram en DKW bil som konstruerats före kriget i Chemnitz. En prototyp togs fram av karossbyggaren Pennock, men den bedömdes för dyr.

DKW påhängare från 1921. Ref 48
DKW påhängare från 1921. Ref 48
En av de tyska ingenjörerna Bernhard Neumann hade i hemlighet med sig  ritningar till DKW´s cykelmotor. Ej motorn på bild. Den försökte sig HNG också på att ta fram, men hade inte råd med denna heller.

De ursprungliga ritningarna var ju krigsskadestånd och sändes nu till England 1949. Det blev företaget EMI som blev mottagare. BSA/Ariel fick ju  konstruktioner från Adler.

Nu blev det allvar och en cykelmotor togs fram som fick den direkta översättningen från tyskans Radmeister till Cyclemaster, med modellbeteckningen M13. Den såldes i  reklamen som Magic Wheel.

Denna motor hade 25,7 cc och igenkännes idag av att den var svartmålad. Enhetens drivning var över en kedja. Motorn började säljas 1950. Ett säljföretag startades som administrerade det hela. Efter frågan var mycket stor och priset ca £27 var tydligen lagom och man sålde mängder.

I Holland monterades motorn av Pluvier fabriken, men alla delar tillverkades i England. I denna  motorenhet ingick även bakre navet som ej hade någon broms.

1952 kom modellen M14 ut med 32 cc motor. Denna modell var silvermålad. I England fanns i början av 50-talet 10 olika cykelmotorer att välja mellan. 1952 hade man sålt 50000 motorer i England och i slutet av 1952 hade man nått 100000.

Den tyska varianten Rabeneick. Ref 48
Den tyska varianten Rabeneick. Ref 48
I Tyskland tillverkades Cyclemaster på licens av Rabeneick från 1952. Cykeln kan kännas igen att ljuddämparen var delbar för att kunna rengöras. Cyclemaster tillverkades även i Schweiz samt även som kopia i China.

1954 började marknaden att hellre vilja köpa vad man kallade moped. Dessa hade motorn monterad i ramen. Cykelmotorns försäljning minskade drastiskt.

I England hade hittills motorn sluppit omsättningsskatt, men nu bestämdes att detta skulle upphöra 1955. Det var den verkliga dödstöten och fastän man sänkte priset radikalt hjälpte det inte att bättra på försäljningen.

BSA Winged Wheel. Ref 48
BSA Winged Wheel. Ref 48
Även andra tillverkare började med liknande konstruktioner. T.ex. BSA, men alldeles för sent, 1953. Man saluförde sitt sk Winged Wheel med 35 cc motor.

EMI sålde sin del i tillverkningen 1955 och andra "påhängare" lades ned. Till slut fanns endast Power Pak och Cyclemaster kvar. Tillverkningen upphörde 1961. Men däremot kunde man välja mellan 12 olika mopedmodeller.

Motor ILO: 1 cyl tvåtakt 48 cc o,8 hk/3500 v.min. Vikt: 14 kg. Pris 495 kr.
Motor Cyclemaster: 1 cyl. tvåtakt 32 cc
0,6 hk/3000 v/min. Vikt 9,1 kg Pris 1953: 432 kr. 


 Sid 5

Tillbaka

English version

Motor Wheel

Motor wheel. Ref. 1
Motor wheel. Ref. 1
Motor wheel. Ref. 1
Motor wheel. Ref. 1Info Motor wheel. Ref. 1
Info Motor wheel. Ref. 1
Wall Auto Whee på Björkenäs museuml. Ref 1
 Wall Auto Wheel på Björkenäs museum. Ref 1

Motor wheel. Ref. 1
Motor wheel. Ref. 1
 
Hjälphjulet på cykeln är en separat konstruktion som hette Wall Auto Wheel. 
A.O. Smith i USA övertog tillverkningsrätten och med tiden uppstod flera olika modeller från  Briggs&Stratton och Johnsson.
 

 

 

Länk: Wall Auto Wheel Hjorted mopedmuseum Bjorkenas mopedmuseum Briggs Stratton Motor Wheel


 Sid 6

Tillbaka

English version

Motom


Museum info Motom. Ref. 1
Museum info Motom. Ref. 1

Länkar

Motom. Ref. 1
 Motom. Ref. 1. Notera framgaffeln.

 Sid 7

Tillbaka

English version

Motorer


Museum info Kreidler. Ref. 1
Museum info Kreidler. Ref. 1
Archimedes hjälpmotor p Tekniska museet Hälsingborg. Ref 1
Archimedes på Teknik på  Farfars tid.Power pack. Ref. 1
Power Pack Museum info Power pack. Ref. 1
Power Pack info

Länkar

Kreidler RS 50

Archimedes hjälpmotor


Hjälpmotor Power Pack

Archimedes balansmotor


Bröderna Hult


Marinmotor museum


Christineholms gard

 

Hjälpmotor av Archimeds typ. Ref. 1
Hjälpmotor av Archimeds typ. Jämför Teknik Farfars museum. Ref. 1
Hjälpmotor för spark. Ref. 1
Motor använd för is fordon. Hjälpmotor för spark. Ref. 1

Om Archimedes balansmotor

På museet Teknik på Farfars tid, finns också en balansmotor. Denna hjälpmotor kan vara en av de tänkta produkterna efter det att bröderna Hult hade kopierat och förbättrat den importerade Evinrude motorn 1911.

Motorn kallades i sitt utförande för en balansmotor då den var befriad från vibrationer pga de motgående cylindrarna.

Som vanligt var det två bröder, Hult, som med snille och framåtanda konstruerade denna typ av motor. För att lansera motorn startade de AB Archimedes i Stockholm 1907.

Båda kom från Sörmland där deras far arbetade på Christineholms gård som smed. Båda flyttade till Stockholm där en snart fick arbete hos AB Separator och den andra hos Palmcrantz Vapenfabrik. Båda började snart på Separator. Palmcrantz var den firma som senare tillverkade Ljungströms cykel med frinav. Den ena brodern, Carl Alrik Hult läste Engelska och emigrerade till Amerika där han fick större möjligheter för sina idéer. Här fick han flera patent på en ny typ av cream separator.

Efter sina sejourer i Amerika kom båda hem och startade flera bolag som skulle utveckla deras uppfinningar, bl.a. AB Archimedes 1907. Deras produkt var en förbättrad Evinrudemotor för utombordsbruk. Den sk balansmotorn.

Denna motor sålde bra i hela världen och genom ständiga förbättringar lyckades man hålla sig kvar på marknaden. Man fick dock en svår ekonomisk period under WWI.

Båda bröderna var lika framstående som Ljungströmbröderna, och startade företag för varje uppfinning man gjorde. Den främsta var pump- separatorn som sedan såldes till Separator för 10 millioner. En ofantligt summa på den tiden.
Man levde bra på produktionen av balansmotorn medan all annan tid lades ned på deras uppfinningar.

Den lilla hjälpmotorn, på bilden tv., är säkerligen en lokal smeds arbete att göra en produkt att sälja. Kanske på uppdrag av Hult.

Konstruktionen blev nog inte så lyckad med ett gummibelagt drivhjul mot bakre fälgen, som var gjord av trä.

Denna motor som drev en axel från motorns vevaxel över en kedja. Konstruktioner från tiden före 1912 är svåra att skilja från hembyggen och eventuella prov produkter.  Det stora praktiska problemet var nog att man inte hade någon koppling.

Den första balansmotorn såldes 1912 som båtmotor.

All senare produktion i Sverige av utombordsmotorer kan hänföras till Bröderna Hults grundkoncept med sin balansmotor.

Läs gärna länken bröderna Hult som berättar mer.

Sid 8

Tillbaka

English version

ASB

Tysk Scooter moped ASB. Ref. 1
Tysk Scooter moped ASB. Ref. 1
ASB Scooter. Ref. 1
ASB Scooter. Ref. 1

Länkar

ASB moped

ASB. Arvika museum. Ref. 1
ASB. Arvika museum. Ref. 1
Läs info.

Sid 9

Tillbaka

English version

Mustad

Mustad Folkscooter 1954. Ref. 1
Mustad Folkscooter 1954. Ref. 1

Länkar

Mustad scooter

Mini moped

Mustad. Arvika museum. Ref. 1
Mustad. Arvika museum. Ref. 1

Mustad scooter
Motor AMO FM 50K 49,7 cc 1,2 hk
Registrerades som lätt MC. Tillverkare Mustad & Son Göteborg

Denna mopedscooter som är av norsk konstruktion. En katastrof, men var tillverkad i Sverige. Den hade en mycket kort livslängd på marknaden. Den var farlig på grusvägar och när man bromsade med framhjulet kunde den lätt slå över.

Se fler bilder på Hjorteds Mopedmuseum


Sid 10

Tillbaka

English version

Ljungström cykel

Svea cykel. Ref. 1
Svea cykel. Ref. 1
Baknav Svea-Ljungström cykel. Ref. 1
Baknav Svea-Ljungström cykel. Ref. 1Svea velocipeden. Ref 32
Svea cykel. Se lokmuseet och denna artikel.

Länkar

Ljungström cykel. Arvika museum. Ref. 1
Ljungström cykel. Arvika museum. Ref. 1
Mer om bröderna Ljungström.
Birger är en sådan märklig personlighet att några ord om hans uppfinningar är på plats
.

Han första uppfinning är frihjulet som han fick patent på redan 1892. Det använde han till att sälja idén till en cykeltillverkare Palmkrantz. Den firman tillverkade över 2000 cyklar, Svea-Velocipeden, med detta lager. En liknande cykel hittade jag hos Dals-Eds Mc museum, tillverkad i Taiwan. Den provcyklade jag men var tungtrampad och naturligtvis svår att hantera i museet korridor. Bild 1 - 2 - 3 - 4 - 5 . En Svea cykel kan ses på museet Rydaholms museum. Bild.
Med sin uppfinning av radialturbinen startade Birger först ALÅ AB Ljungströms Ångturbin och sedan STAL i Finspång, Svenska Turbin AB Ljungström. Det blev dock uppköpt genom en kupp av Sigfrid Edströms ASEA.
Nu levde man på licensgivningen från sin radialturbin.
En spin off effekt av lokturbinen var en roterande luftförvärmare. Den användes främst för att förvärma förbränningsluft till fartyg och ångkraftverk. Många villor har idag en sådan typ av värmeväxlare för utbyte av varm inneluft till inblåsning av uppvärmd friskluft. Men idag har säkert patentet utgått, men betänk att det är Ljungströms idé.
Världens första jetmotor konstruerades hos ALÅ redan 1933. Det var en av deras ingenjörer Alf Lysholm som arbetade med detta. Dock lyckades man inte dra åt sig tillräckligt med pengar och intresse från Svensk flygindustri, dåvarande SAAB. Det var lite komplicerat med dessa företag på den tiden. Dessutom kom WWII in i bilden vilket gjorde att projektet inte kunde fullföljas.
Något som inte många känner till är att redan i början av 30-talet flög  Heinkel en jet prototyp.
Brist på värmetåligt material, liksom i Sverige, begränsade dess aktionstid. Två spin-off av denna utveckling blev gasturbintillverkningen vid STAL-Laval efter kriget och skruvkompressorn. den sistnämnda hade dock problem med de  tillverkningsmaskiner som då fanns. Denna uppfinning blev sedan den ledande på 50-talet.
Man arbetade också med något som kallades för Spontanväxeln 1920. Egentligen en automatlåda för bilar. Med detta intresse startades ett bolag för biltillverkning. Ljungströmsbilen. Denna gång kom börskrisen som hindrade fortsatt utveckling.
I samband med detta hade man idéer om en hydraulväxel. Den fick stor användning under kriget och stora royalties, enligt avtal, betalades efter kriget av USA. Denna växel användes till motorvagnståg och eventuellt även till de Scania drivna svenska spårvagnarna.
En följd av Birgers bilintresse var att Gunnar Ljungström (son till Fredrik) sökte jobb hos Saab som konstruktör av den nya SAAB-bilen. Den som alla vet hade frihjul. Birgers uppfinning redan 1892. Senare blev Gunnar vd för hela SAAB:s bildivision.
 
Efter kriget bildades Svenska Rotor Maskiner i Saltsjö-Järla. Det var i Nacka Realskola som jag satt i klassrummet och tittade ned på det blåaktigt lysande neonljuset från firmanamnet Svenska Rotor, på andra sidan Wärmdövägen, utan att veta vad man gjorde där.

Sid 11

Tillbaka

English version

Peugeot BIMA


Peugeot Bima info. Ref. 1
Peugeot Bima info. Ref. 1

Länkar

Galleri 

Bima på Bonhams

Bima Standard

Peugeot Bima moped. Ref. 1
Peugeot Bima moped. Ref. 1
Text översatt från Bonhams sale.
Notera att mopeden har en däcknötarmotor.

En av pionjärtillverkarna av Franska små motorcyklar/mopeder var den Franska industrin. Det var Peugeot som följde någon slags familje tradition. Denna gick ut på att man först lade till olika tillbehör på de cyklar man tillverkade och sedan kompletterade med en motor från sin tillverkning.

Ett stort utbud av cyklar tillverkades mellan krigen. Efter WWII koncentrerade man sig på två-takts lättviktare, mopeder och scooters.
Peugeot’s Bima Moped serie bestod av tre modeller - Standard, Luxe och Grand Lux. Den visade cykeln är exempel på Standard. Det fanns med cykel framgaffel och bromsar, andra levererades med teleskop gaffel och större bromsar.

Sid 12

Tillbaka

English version

Ragne 1938

Ragne info. Ref. 1
Ragne info. Ref. 1
Artikel om Carolus i Signalhornet -82 av Stig-Åke Fagerström. Ref 39, 40.
Sid. 1
Carolus artikel på Surahammars MC museum.

Länkar

Sid 2  av Carolus artikeln

Ragne 1938. Arvika museum. Ref. 1
Ragne 1938. Arvika museum. Ref. 1
I Enköping fanns en finmekanisk firma som tillverkade vågar och annat till livsmedelsindustrin.

Det var bröderna Gustav och August Karlsson som drev denna. Man behövde i mitten av 20-talet ett komplement till sin tillverkning av motorcyklar som var på modet. Bilden visar en Ragne monterad i en cykelram.

Mc:n tillverkades genom samarbete med en maskinfirman Ludwig Widesson i Stockholm blev en motor och ram producerade. Andra detaljer tillverkade man själva.

Försäljningen skulle ske genom en cykelhandlare i Enköping, Ragnar Karlsson. Tillverkningen startade 1925, men någon större försäljning blev det inte. Ett hundratal cyklar tillverkades. 
Dock fanns det i registret endast 9 st Carolus/Ragne registrerade 1929. Att man valde en så här liten cykel berodde på att på den tiden var denna typ både skatt och körkortsfri.

Dock ändrades reglerna 1929 och man blev tvungna att lägga ned tillverkningen. Ragnar Carlsson, cykelhandlaren, tillverkade också samma motorcykel, dock med en annan motor.

Den kallades för Ragne. Ragnar flyttade kring 1934 till Borlänge. Här bytte han namn till Ragnegård. Nu hade lättviktarna kommit i ropet och han tillverkade en sådan som fick namnet Ragne Jr.

Läs mer och utförligare i artikeln av Stig-Åke Fagerström om Carolus.

Andra museer i denna webbsida
Tillbaka


Museumlista
Adalen Bil MC museum
Arnold i Ramvik
Arsenalen pansarmuseum
Arvika bil mc museum
Assa museet Atvidaberg
AUDI Ingolstadt
Autoseum
Autostadt
Bugatti 2000
Bugatti 2018
Brooklands England
Beaulieu England
BMW
Bjorkenas mopedmuseum
Brosarp museistation
Bynanders Bil & MC
Chaparral bilmuseum
Duxford England
Dahlenmuseet Stenstorp
Enoch Thulin Landskrona
Eds Motorcykel museum
Falkopings MC museum
Flygvapenmuseum
Garagefynd Halsingl
Grafors Samlingar
Grangesberg Nostalgi
Grangesberg Lokmuseum
Hannover Latzen Flygmuseum
Hassleholm fordonsmuseum
Hyttor o Jarnbruk
Haynes England
Hedemora MCmuseum
Holmgrens VW samling
Huskvarna Industrim
Hjorted Mopedmuseum
Harnosands Bilmuseum
Ivar Bil & MC museum
Karlskrona bilsportmuseum
Koping bilmuseum
Krylbo-Norberg jvg
Ladfynd Halsingland
Ladenburg
Malmkoping Militarmuseum
Mina Fordon
MotorTechnica
MC-Collection Sto
Malmo Tekniska
Mercedes Benz 2000
Mercedes Benz 2018
Motala museum
Munktells museum
Museumresan 2018
My ArtGlas samling
NSU 2018
Besok VM Otto Walz
Peugeot 2018
Porsche 2000
Porsche 2018
Regnsjo, SAF mfl bilar
Robothistoriska
Rydaholms bilmuseum
RossoBianco
Scania Industrimuseum
Skokloster museum
SSK-serien
SSK-ladbil
Surahammar MC
Soderhamn flygmuseum
Sinsheim 2000
Sinsheim 2018
Svedino bil museum
Sparreholm museum
Sagen Teknikmuseum
Storvik Prylmuseum
Svenska Ubatar
Torsong MC museum
Tekniska Stockholm
Torsby Fordonsmuseum
Teknik Farfars tid Helsing
Ullared bilmuseum
Utombordsmuseum Varb.
Volkswagen
Volvo Industrimuseum
Veteran rallyn
Veteranmarknader
Ziegenhagen

Andra sidor
Lumpen
Resor
Min släkt

Sveriges Järnvägsmuseum
Vasteras Flygmuseum
Hagfors Industrimuseum
Karlskrona Marina

Bilder från följande ägare har använts i bjorns-story.se med vederbörligt tillstånd:
Referens 1: © Björn Bellander 
bjorn.bellander(at)telia.com
Reference 32: © Svenska Rotor Maskiner AB

Referens 48: Hämtad från webbsida
 
Bäst i Internet Explorer 6.0 eller senare.
Bäst i upplösning min 1024x768. Min färger 256.
För video är Windows Media Player och Nero player provade.

© Copyright Björn Bellander 2006-